Som jag tidigare skrivit så finns det ett stort intresse för denna kull, och jag har tänkt göra som så att den 5 och 6 maj så får de som vill komma hit och träffa de små för första gången. Jag kommer att sprida ut besöken lite, men det är ändå troligt att ni som kommer även får träffa andra kattintresserade medan ni är här. Det går bra att boka besök redan nu via mail: saga_emelie@hotmail.com

Förlåt, men jag kunde inte låta bli att aprilskämta så här på första april-dagen!  

Bilden i det förra inlägget var i själva verket en bild på Chilli från C-kullen och Chanel har fortfarande inte visat några tecken på att börja föda. Vi väntar och väntar.  

Har svårt att somna i vår bäddsoffa (svårare än vanligt menar jag), så jag kollade på filmen "The Science of Sleep" på TV. Den var bra. Jag gillar filmer om galna människor. Kanske för att jag känner igen mig?  Och nu sitter jag och äter mackor framför datorn. Borde förstås försöka sova igen, men jag känner mig för varm. Om Chanel får för sig att föda i morgon bitti så är i alla fall H och Lotjejen vakna.

Inga kattungar på väg. Jag matar Chanel med dräktighetsfoder, äggula, gräddfil och hon äter med god aptit. Annars ligger hon mest och vilar eller sover. Själv känner jag mig rastlös, orolig. Kom på att jag kanske återupplever min egen födelse, eftersom jag nyligen gjorde en födelsekonstellation. Känner igen den rastlösa känslan från konstellationen. Så här var det när jag skulle födas: en del av mig ville födas, en annan del ville inte. Och den ambivalensen har jag haft med mig sedan dess....vill inte, vill, vill inte, vill...

Nuförtiden när jag tittar på TV så ser jag bara en enda sak: traumatiserade människor. Programmet "Maniska samlare" handlar till exempel om människor som är så traumatiserade att samlandet har blivit en överlevnadsstrategi som tar bort fokuset från de obehagliga känslorna. När jag ser programmet "Kobra" om Japan och deras kärnkraft så ser jag ett traumatiserat folk som förnekar vidden av den förödelse som atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki orsakade, och som fortsätter att tro på kärnkraften som "säker" och "ofarlig". Precis som en människa som blivit svårt traumatiserad under uppväxten fortsätter att längta efter och hoppas på föräldrarnas kärlek, trots att all fakta visar att föräldrarna inte har förmåga att visa kärlek. Ja, vilket TV-program jag än slår på visar mig en galen, traumatiserad och dysfunktionell värld.

Jag har även börjat se på mig själv med nya ögon och har insett att mitt stora djurintresse också är en sorts överlevnadsstrategi. Tack vare kontakten med djuren, som ju är en del av naturen, så kan jag hålla mig någorlunda frisk mitt i all galenskap. Och jag är nog inte den enda traumatiserade djuruppfödaren, eller vad tror ni? (Nu äntligen fattar jag varför så många uppfödare är lite "knepiga".)

Och konstellationer är det bästa "botemedlet" mot trauman som jag har hittat hittills. Oavsett vad jag gör eller inte gör i framtiden så är min intention att fortsätta att vara i konstellationernas värld i någon form, därför att det är det mest meningsfulla jag kan tänka mig att göra.

Tänk att det finns 97-åriga vegetarianer! Jag gillar verkligen den här historiska återblicken på hur det var att vara vegetarian förr. Mycket har hänt sedan dess. Nuförtiden kan man hitta okej vegetariska rätter på de flesta restauranger, och i livsmedelsbutikerna finns goda vegetariska biffar och liknande i frysen. Till alla som känner sig lockade av den vegetariska livsstilen vill jag säga: testa! Kanske kommer du att gilla det! Om sidådär en 600 år så tror jag att alla jordens invånare kommer att vara vegetarianer.

På söndag åker jag iväg på en speciell djurresa. Första stoppet blir Mölndal, där jag ska hämta de två omplaceringskatter som jag skrivit om tidigare här i bloggen. Det är en hona och en hane som jag ser fram emot att träffa! Eftersom honan är okastrerad och hanen kastrerad så gissar jag att hanen är den tjockaste av de två.   Efter det ska katterna åka ner till jourhemmet utanför Halmstad, där de ska få bo tills man hittar ett permanent hem åt dem.

Efter det åker jag vidare på min resa i husdjurens tecken till Katthemmet Kattfoten i Halmstad. På söndagskvällar har katthemmet öppet hus då alla som vill får komma och titta på katterna. Jag tycker det ska bli kul att träffa både människorna och katterna på katthemmet! Till Halmstad ska jag även ta med mig vår hamster Rosalina.

Då jag har bestämt mig för att lägga ner hamsteruppfödningen så har jag avtalat med Carina på Kronoskogens hamsteruppfödning om att komma och möta mig i Halmstad. Carina ska köpa Rosalina av mig och sätta ihop henne med en hane som heter Cladius för att det förhoppningsvis ska födas små söta sapphirefärgade hamsterbebisar med supertemperament i framtiden. Det känns bättre för Rosalina att hon får bo ihop med en annan hamster, än att som nu bo ensam, och så tycker jag att det är bra för de vintervita hamstrarna att så många individer som möjligt används i avel. Jag vet att Rosalina får det bra hos Carina och hennes dotter som båda älskar att ta hand om sina hamstrar. Carina skriver på sin blogg att hon älskar att städa hamsterburar, och det måste jag ju erkänna att jag inte gör.   Lilla Lo har sagt att det är okej att omplacera Rosalina så länge hon får behålla Yoshi och Peach, och självklart får hon det.

Det känns bra i hjärtat att tänka miljömedvetet, och jag har nyss kommit på en grej, som jag tycker är ganska smart: Cornelia har nu kommit in i en period där hon fäller mycket hår. Jag brukar borsta henne med en karda, och sedan lägger jag pälsen i hamstrarnas bur, att bygga bo av!  

Andra saker jag gör för miljön är förstås att ge hamstrar och katter matrester från vårt eget bord. Hamstrar kan fakstiskt äta det mesta som vi äter, men särskilt grönsaker och sojabiffar/sojakorvar brukar det bli. Katter brukar ofta vara rätt kräsna, så de äter inte vad som helst, men nu när Chanel är dräktig så äter hon både våfflor och pizza i små smakportioner. Vi är ju vegetarianer, så det brukar inte bli så ofta att katterna äter av vår mat, men Cornelia gillar att norpa åt sig både gurka och paprika. 

När vi byter spån och sand i hamsterburarna så lägger vi det i komposten. Jag plockar grenar och ogäs i trädgården och ger till hamstrarna. Känns bra, tycker jag.