Ella är bruntabby, men det står bruntigré i stamtavlan. (Så länge hon inte ska ställas ut så är det ingen fara att det står fel mönster.) Orsaken till felet är att jag inte kunde se mönstret eftersom hon hade feberpäls som liten när jag skulle registrera kullen.
Sköldpaddsfärgade är de honkatter som har olika fläckar med svart och orange i pälsen.
Ellinor
30 september 2010 19:58
Är dom här katterna värkligen allergifria och vad är det för ras?
Ingen ras är helt allergifri, men det finns raser som allergiker tål bättre än andra. Den här rasen heter sibirisk katt.
Elin
23 september 2010 20:12
Hej jag är 11 år. Min mamma har katter och en av dom har fått kattungar. Vill så gärna ha en men får ingen, så jag fäster mig vid dom och när dom flyttar saknar jag dom jätte mycket! Hur ska jag göra för att inte sakna dom så mycket?
Det här är inte någon lätt fråga. Jag känner själv igen mig i att det är svårt att skiljas från kattungarna när de flyttar, särskilt om man har någon speciell favorit. Min dotter Lilla Lo tycker också att det är jobbigt när katter flyttar. Själv brukar jag tänka så här:
1. Om man skulle behålla alla kattungar så skulle man snart få alldeles för många vuxna katter hemma och katterna skulle inte må bra.
2. Allt i livet förändras hela tiden. Hur mycket man än skulle vilja så kan man inte hålla kvar allt som man gillar och man kan inte hålla ifrån sig allt som man ogillar. Sånt är livet. Därför är det bra att lära sig att känna sin inre kärna av frid, som alla har inom sig, den som inte är beroende av yttre omständigheter.
3. Men detta betyder inte att du inte får vara ledsen, förstås. Är man ledsen så är man, och det är okej. Det är viktigt att veta att man får vara ledsen och att det är naturligt att sörja det man har förlorat. Låt dig själv vara ledsen så länge du är det och acceptera dina känslor precis som de är, men kom ihåg att du är så mycket mer än dina känslor och tankar!
Ta hjälp av någon vuxen för att få stöd och tröst i den här frågan, det är faktiskt det vi vuxna är till för! Om de säger att de inte har tid, så säg att du vill boka in en tid, för det här är viktigt för dig!
Den kärlek som du känner för dessa kattungar kan ingen ta ifrån dig, så på det sättet kan du alltid bära kattungarna med dig i ditt hjärta.
Avslutningsvis skulle jag vilja råda dig att prata med din mamma igen om hur ledsen du blir när dina favoritkattungar flyttar och att du skulle vilja ha hennes hjälp att må bättre. Prata gärna med någon annan vuxen också.
Lycka till och hör gärna av dig igen för att berätta hur det går! Kram!
/Emelie
Emma
3 september 2010 16:24
Vet du vart det finns gratis katt-klubbar och utställningar?:)
Hur brukar du göra med katten/katterna när du reser på semester?
Jag tar oftast med mig katten
Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor kvar i mitt hem)
Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katten bor kvar)
Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor hos kattvakten)
Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katt hos kattvakt)
Jag lämnar oftast in katten på ett kattpensionat