Det började med att jag drog ut lådan under våra sängar nyss, en låda som jag faktiskt var väldigt nöjd med att La Minelle lagt kattungarna i, eftersom jag gjorde iordning den med mjuka handdukar innan förlossningen. Där låg La Minelle och blinkade mot mig medan kattungarna såg mätta och nöjda ut. Jag lyckades ta två bilder på Los ansikte:

En intressant sak med Lo är att hans ränder är så breda. Jag funderar ibland på om han kan vara tabby, men då borde ränderna vara böjda och marmorerade, och det är de inte. 

Sen tyckte jag att det var hög tid att väga kattungarna, något som jag inte gjort sedan La Minelle flyttade dem sist, och som ansvarsfull uppfödare vill jag följa rekommendationerna och väga ungarna varje dag så här i början. Det skulle jag inte ha gjort. För La Minelle tog resolut tag i Los nacke och ville inte släppa trots att jag försökte få henne att ändra sig. Jag lovade att aldrig väga kattungarna igen, bara hon la tillbaka kattungen. Tror ni det hjälpte? Nej. Så jag fotade de tre ungar som var kvar:

Lova:

Linnea:

Båda tjejerna:

La Minelle hämtade sedan var och en av de kvarvarande kattungarna, och hon morrade varnande medan hon gjorde det. De ligger nu längst inne i vår garderob, bakom tvättkorgen och en massa IKEA-kassar. När jag försöker flytta dem för att se att ungarna inte ligger direkt på det kalla golvet så morrar hon. Jag har nu bestämt mig: det här blir La Minelles sista kull.  

 

Margita

15 oktober 2015 10:23

Haha, vilken supermamma hon är La Minelle! Så sunt egentligen! :)
Men liiite frustrerande för en uppfödare :)

http://sengas.bloggplatsen.se

Emelie

15 oktober 2015 20:33

Ja väldigt frustrerande. Nu kan jag knappt titta på kattungarna ens.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...