Idag har jag och familjen jagat pygmémöss nästan hela kvällen. Först fångade vi in Mymlan med alla sina ungar, sen kom det supersvåra arbetet med att identifiera de tre ungarna av hankön (Brasislien, Barbados och Bahamas), som fortfarande bodde kvar med sin mamma. Vi passade på att göra en burstädning också, och det var faktiskt den första burstädning jag gjort med det största terrariet sedan jag skaffade pygméerna. Pygmémöss är, som jag skrivit tidigare, så gott som luktfria och så små att det blir otroligt lite bajs och kiss, och det går åt väldigt lite mat dessutom. (Men det är desto viktigare att det är rätt sorts mat, och att den håller hög kvalitet. Vattnet i vattenskålen behöver såklart bytas varje dag.)

Sedan sattes sönerna i ett nytt nystädat terrarium tillsammans med sin pappa Pigge och sin äldre bror Amyris (alltså inte i Pigges och Amyris gamla terrarium, som luktar av deras revir). Detta var ändå en chansning från min sida, för jag visste inte om Pigge skulle acceptera de nya sönerna, men det verkar ha gått bra, och därför blir det ett terrarium mindre för mig att sköta.   Denna grupp med hanar kommer jag att sälja till intresserad blivande musägare. Nu får vi bara hålla tummarna för att jag har lyckats med könsbestämningen.   H och Lilla Lo försökt hjälpa till att könsbestämma, men det gick inte så bra, däremot var deras hjälp och stöd ovärderligt när det gällde att fånga in de hoppiga små mössen. Tror inte jag hade klarat av att föda upp pygmémöss utan min kära familj, med tanke på min stresskänslighet.   Tur i alla fall att jag gjorde en första könsbestämning vid en veckas ålder, för jag visste åtminstone hur många hanar jag letade efter och vilka färger.

Det största terrariet pryder sin plats i vardagsrummet. Jag är glad att jag kom på att jag kan ställa vattenskålen en bit upp, så skvätter de inte spån i skålen! Sen använder jag en reptilskål som matskål. Ni behöver inte oroa er för att mössen inte kan komma upp till vattenskålen, de skuttar lätt som en plätt upp på taket på det största huset.  

Här är en bild på pappa Pigge (blå) och mamma Mymlan (agouti) med A-kullen. Hanarna är aktiva föräldrar, men tyvärr får de inte bo med sin hona så länge, för då blir det alldeles för många ungar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...