Svaret på frågan i rubriken är ett entydigt NEJ. Igår hämtade vi hem La Minelle från Julian. Ägarna hade sett och hört flera riktiga parningar. Hon kom hem till dem i fredags och hade alltså varit där några dagar. Ägarna trodde att hennes löp hade gått över, eftersom de inte var intresserade av att para sig mer. Det första La Minelle gör när hon kommer hem är att börja "ropa" på andra hanar, och det dröjde inte länge förrän vår kastrat Elton gjorde allt han kunde för att försöka para sig med henne, och La Minelle var helt klart med på noterna.

Varför gör katter så? Jo, katthonan ser till att om möjligt para sig med flera hanar som en sorts riskspridning. Om en hane har "dåliga gener" vars avkomma inte överlever, så kan det finnas andra hanar som har mer lämpliga gener. Det är därför inte ovanligt att kattungarna i en enda kull kan ha olika pappor. Detta gäller även raskatter, där det är uppfödaren som väljer honans partner.

Om en raskattsuppfödare har fått en kull där det kan finnas två möjliga pappor så bör hon börja med att försöka utesluta en av hanarna med hjälp av färggenetiken för var och en av ungarna i kullen. För de ungar där faderskapet inte kan fastställas på detta sätt behöver uppfödaren göra DNA-tester. Varför? Jo, för hela poängen med att ha stamtavlor på husdjur är att man kan lita på informationen som står i den. På så sätt kan man till exempel spåra genetiska sjukdomar till vissa individer. Så av den anledningen är det enklast att bara ha en enda fertil hane hemma när man har fertila honor i samma hem. På bilden ser ni turturduvorna Julian och La Minelle.

Julians ägare har sett flera riktiga parningar! :)

Kanske blir det en L-kull trots allt. Hoppas hoppas!

Stackars, stackars Julians matte och husse. Det gick inte alls så där lätt och smidigt att para katter den här gången som jag är van vid. I natt har Julian och La Minelle bråkat en massa och matte blev till och med biten i handen. Jag misstänker att det kan bero på en kombination av att Julian är nybörjare och att La Minelle nyligen har varit ute ensam när hon sprang bort på Tjörn. Men nu verkar de ha lugnat sig, så vi får hålla tummarna för att de får till det trots allt!

...att på plussidan har La Minelle ett mycket trevligt och socialt temperament, både mot människor och djur. Hon löper lagom ofta och hon är inte alls besvärlig när hon löper. Duktig mamma som hade lätt att föda. Hon har en mycket fin pälskvalitet och en oerhört lättskött päls. Hon är en vacker kisse med det rätta sibbeuttrycket. Hennes morfar är vår kisse Elton, vars föräldrar är Lisen och Jasper, två av mina första sibiriska katter.
...på minussidan är hon PK-bärare, vilket gör att jag måste hitta hanar som inte är bärare. Hon flyttade runt sina ungar i förra kullen mycket och var lite väl mycket hönsmamma. Hon hade gärna fått ha en något kraftigare benstomme om jag fick välja.

Hoppas hoppas att hon får en kull med ljuvliga bebisar!

Jag har precis upptäckt att La Minelle löper, och imorgon blir det förhoppningsvis tillverkning av kattbebisarna i L-kullen. Håll tummarna med mig!

På översta bilden ligger sötnosarna och diar sin mamma Mymlan. Man hör små pip från terrariet. På nedre bilden är det den enda blåa ungen Ambrosia som man ser högst upp. Tyvärr verkar mamman ha slickat bort den svarta pricken jag ritade på hanen Amyris. Tydligen gör de samma sak med nagellack, men det underlättar i alla fall att jag vet att det bara finns en hane i kullen och att han har färgen agouti.