Det är ett mirakel att vi lyckades fånga in Mymlan levande. För det första så är pygmémöss helt löjligt små, och för det andra är de sjukt snabba och hoppiga. Och för det tredje så har vi fyra rovgiriga katter här hemma. Men om nån nu skulle råka ut för samma sak så gör som jag:    

Ställ en låda med höga kanter på golvet på kvällen. Fyll med mat, vatten och lite gömställen. Gör en trappa upp med hjälp av böcker. Håll katterna instängda i ett annat rum. På morgonen har du förhoppningsvis en pygmémus i "fällan". Lycka till!

När jag i morse lyfte på handduken som jag lagt i "fångstlådan" så sprang Mymlan iväg som om hon vore skjuten ur en kanon! Jag var faktiskt helt övertygad om att "lådtricket" inte skulle funka, men det gjorde det! Och nu har jag med darrande händer lyckats flytta över Gnidde till Pigges jättestora terrarium, samt flytta Mymlan till Snorkfröken och Lilla Mys normalstora terrarium. Senast om 20 dagar kommer vi att veta om det fanns bebisar i någon av honornas magar.

Vad kan vi nu lära av det här? Jo:

1. Skaffa aldrig pygmemöss om du är stresskänslig.

2. Om du skaffar pygmemöss trots att du är stresskänslig, se då till att vidta alla upptänkliga försiktighetsåtgärder när du ska flytta på mössen ur terrariet. Var extremt försiktig.

3. Ge aldrig upp. När du tror att hoppet är ute för en av dina minsta bröder eller systrar, gör ändå allt som står i din makt för att rädda hen.

Mymlan: fortfarande vid liv!

Man ser att ungen har en vit fläck över nosen, det är gulligt!