Miss Emmi's sibiriska katter

Alla inlägg under december 2014

Av Emelie - 20 december 2014 17:27

"Hej Emelie!
 
Det går bra med Jessie här hemma, hon är en så snäll och gosig kisse! Bilresan hem gick jättebra, hon var lugn och gnällde nästan ingenting. När vi kom hem gömde hon sig under ett köksskåp, men kom fram efter en liten stund bara. Nu vill hon vara med oss hela tiden. Emoji
 
Kram I och C"

Av Emelie - 20 december 2014 12:03

För ett par år sedan skrev jag en artikel som handlar om vilka saker som är smarta att lägga pengar på respektive spara på när man har katt. Som kattägare fattar vi ibland ekonomiska beslut som baseras mer på känslor eller impulser än på kattens bästa på lång sikt. Jag tycker fortfarande att artikeln känns aktuell, och jag har bara gjort några små ändringar idag när jag läste igenom den. Klicka här för att läsa artikeln.

Av Emelie - 18 december 2014 11:55

 

Idag fick jag äntligen iväg brevet med DNA-testet av Kajsa till USA. Egentligen hade det varit bra att göra det lite tidigare, men så blir det ibland. Tyvärr kommer jag inte att kunna fatta något definitivt beslut om huruvida Kajsa kan bli fodervärdskatt förrän resultatet av testet har kommit. Risken att hon har blodrupp B är minimal, men har hon det så blir hon inte fodervärdkatt utan då säljer jag henne som sällskapskatt. Det tar ett par veckor innan resultatet på testet kommer. 


Alla tre kattungarna har nu tagit sina första trevande steg mot att äta riktig rovdjursmat: Rått nötkött och äggula tyckte alla om, medan matvraket Kevin även slickade i sig lite kattungevåtfoder. Så de är alla på god väg! Jag vet att alla kommer att äta torrfoder så småningom, det är bara en tidsfråga. Igår satt Kastor i min famn och bara tittade in i mina ögon länge. En helt obeskrivlig känsla av kontakt! På bilden är Kevin i mitten, Kajsa till höger och Kastor till vänster. Det verkar som att de kommer att bo kvar bakom soffan där La Minelle har placerat dem, och deras upptäcksfärder blir längre för varje dag. Ni som kommer i helgen: titta ner på golvet när ni går så att ni inte råkar trampa på en katt!  


Jag brukar ju alltid hitta på ett namn på varje kull, I-kullen fick heta Bi-metallickullen och J-kullen Musikkullen, men K-kullen har jag ännu inte kommit på något bra namn till. Något förslag?

Av Emelie - 17 december 2014 13:15

När man ska bli kattmamma så finns det några saker man bör tänka på för att maximera chanserna att man själv och avkomman överlever. Välj för det första en hane som du tycker luktar gott att para dig med. Luktar han gott så har han antagligen gener som passar bra ihop med dina. Du kan gärna para dig med flera attraktiva hanar, så att du sprider riskerna ifall någon av dem skulle ha dåliga gener. Jaga bort hanarna efter parningen. Närvarande pappor existerar inte i kattens värld, det är bara trams. Nej, ungarna ska skyddas mot alla andra katter, inklusive den biologiska fadern.


Under förlossningen ska du placera dig på en så skyddad plats som möjligt där du och dina ungar inte kan bli upptäckta eller uppätna av rovdjur. Det ska finnas skydd uppifrån mot rovfåglar och skydd på sidorna så att inte lukten av blod sprids med vinden. När du har fött fram en unge så ska du slicka den ren och äta upp moderkakan: du är ensamstående mor och du behöver all den extra näring du kan få. Under de kommande veckorna kommer all din energi att gå åt till att producera bröstmjölk och jaga föda. Se därför till att äta upp alla moderkakor så att du inte behöver ge dig ut och jaga när kattungarna är som mest känsliga. Om du har en matte eller husse som tjänar dig så ska du se till att de servar dig med extra näringsrik mat och kärlek efter förlossningen men annars ska de hållas borta. Matten eller hussen kommer att tjäna dig med glädje, jag lovar, men lita aldrig på dem till 100%. En människa är trots allt bara en människa, och ingen kan förstå dig som kattmamma lika bra som du själv gör. Modersinstinkterna måste alltid styra.


Om du tycker att kullen är för liten (bara 1 eller 2 kattungar), så kan du, om du vill, ge dig ut på jakt efter en hane igen så att du kan få en bättre kull. Lämna då den första kullen och para dig igen så ska du se att chansen är stor att du får en större kull som har bättre chanser att överleva.


När alla kattungar är födda ska du ligga på sidan hos kattungarna så mycket som möjligt för att hålla dem varma och så att de kan dia. Slicka dem ofta, särskilt i baken, och ät upp deras bajs och kiss så att boet hålls rent. Skydda dina ungar mot alla hot utifrån: när som helst kan det dyka upp ett rovdjur och äta upp dem. Gör du inte allt det här kan kattungarna dö. Fräs eller morra alltid med inlevelse om någon kommer för nära boet. Om någon kattunge verkar sjuk eller trött ska du ignorera den och lägga din energi på de ungar som har större chans att överleva i stället.


Det här med risken för hot utifrån kan aldrig betonas starkt nog för dig som kattmamma. När som helst kan du märka att kattungarna är i fara och då måste du ta dem i nackskinnet och bära dem till en ny plats som är säkrare. När hotet är som störst kan du sprida ut ungarna på två olika ställen så att du åtminstone har kvar hälften ifall de andra blir uppätna. Kom ihåg att du bara har dig själv och din modersinstinkt att gå efter, så lyssna inte på din matte eller husse om de försöker få dig att släppa på kontrollen och slappna av. Människor vet inte vilka faror som lurar därute och du ska som kattmamma alltid ta det säkra för det osäkra. När kattungarna börjar gå omkring ska du hålla koll så att de inte ger sig av för långt bort ifrån boet. Skydda dem mot faror genom att hålla ett vakande öga och öra på dem dygnet runt. Ge ifrån dig ett kuttrande ljud så att kattungarna vet var du är och kom alltid till undsättning när de piper.


När kattungarna är 12 veckor gamla kommer du att vara hjärtligt trött på deras klängande och busande. Jaga då bort dem ur ditt revir så att chanserna att du själv kan hitta föda blir större. Eller låt några människor komma och hämta dem, det funkar också. Sen är det bara för dig att se dig om efter en ny hane som luktar gott. Lycka till med moderskapet!

 

D-kullen med kattmamman Lisen.

Av Emelie - 16 december 2014 21:54

Idag när jag tittade på bilderna som vi tog på K-kullen så började jag vackla lite. Jag tycker att Kevin är mycket mer lovande när det gäller utseendet än vad Kajsa är: han har ett utseende som jag verkligen gillar på en sibir: han är stor och kraftig, har jättefin bredd på hela huvudet, även runt nospartiet, snygg ögon- och öronplacering. Den enda nackdelen jag kan se just nu med hans utseende är att ögonen är något stora och runda, vilket å andra sidan gör honom extra söt.

Men att ha en hankatt hos fodervärd är väl inget jag eftersträvar, särskilt inte en hane som är släkt med de flesta av mina honor. Just nu funderar jag därför på om jag ska ta en till kull på La Minelle trots allt, eller hur jag ska göra. Det finns ju även en gräns för hur många katter man kan ha hemma respektive hos fodervärd: ja det är en svår nöt att knäcka!

Av Emelie - 16 december 2014 19:22

         

Margita håller i Kajsa.


Nu är kattungarna 4 veckor gamla och den här veckan kan man kalla "lock och pock-veckan", därför att den här veckan så ger jag kattungarna olika sorters mat morgon och kväll som förhoppningsvis ska locka dem att börja äta annat än bröstmjölk. De brukar börja äta olika fort, men jag har lärt mig att inte oroa mig, för alla lär sig förr eller senare. Det här är vad jag brukar ge dem förutom fri tillgång på kattungetorrfoder:

  • Finmalen rå nötfärs
  • Modersmjölksersättning för kattungar
  • Torrfoder för kattungar uppblött i modersmjölksersättning
  • Rå äggula
  • Våtfoder för kattungar

 

Av Emelie - 16 december 2014 19:06

Idag flyttade första katten ur J-kullen: Jessie. Vi som var med hos kattungarna var "farmor Anna", "mormor Margita", fodervärden Sophie, de nya ägarna som kommer ända från Rydaholm i Småland, samt uppfödaren (alltså jag). Här är bilder som Margita tog på 12-veckorskissarna:

Joanie och Jolene:

 

Jessie:

 

Julian:

 

Janis:

       

Mamma Caelyn:

 

Av Emelie - 15 december 2014 12:28

 

I morgon flyttar första kattungen från J-kullen. Det har varit en häftig resa från början till slut. Tack till fodervärdarna som gjort ett fantastiskt arbete med att socialisera kattungarna! Ni som har undrat varför jag kallar underbara J-kullen för musikkullen får svaret här:


Janis:

Joanie:

Julian:

Jolene:

Jessie:

Också Jessie: 


Vem är jag?

Var med och rösta!

Hur brukar du göra med katten/katterna när du reser på semester?
 Jag tar oftast med mig katten
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor kvar i mitt hem)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katten bor kvar)
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor hos kattvakten)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katt hos kattvakt)
 Jag lämnar oftast in katten på ett kattpensionat

Kattkurser jag gått

   

        

     

Här kan du ställa frågor!

166 besvarade frågor

Emmisibirier tidigare år!

Sök något i min blogg!

Saker jag skriver om!

Bloggkalender!

Ti On To Fr
1
2 3
4
5 6
7
8
9
10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Mina senaste inlägg!

Tidigare inlägg!

Massor av länkar!

Antal bloggläsare!

Skriv i min gästbok!

RSS-format!

Feedit

Happy Cat Kaoani

Bloggplatsen


Skapa flashcards