Miss Emmi's sibiriska katter

Direktlänk till inlägg 31 januari 2013

Kattgenetik och kattavel

Av Emelie - 31 januari 2013 16:14

År 2009 tog jag med ett intressant citat i min blogg, och alldeles nyss råkade jag läsa det igen och insåg att detta faktiskt är något av det bästa jag någonsin läst om kattavel, så jag vill varmt rekommendera alla som är intresserade att läsa det:


"Om man i genomsnitt i rasen lyckas hålla inavelsökningen nere under ca 0,5% per generation så bör riskerna för ökande problem med ärftliga sjukdomar och defekter kunna hållas under kontroll och till och med minska i omfattning. Lite grovt räknat innebär det att om den genomsnittliga inavelsgraden hos avkomman, beräknat på 5 generationer, ligger under 2,5% så är stammen relativt väl skyddad från framtida problem. En grundregel är att aldrig gå närmare i avel än till kusinparning eller motsvarande. Vid kusinparning stegras inavelsgraden med 6,25%.


Om man lyckas åstadkomma en parning som beräknad på fem generation bakåt, ger inavelsgraden noll på avkomma så måste detta anses vara mycket gynnsamt. Om rasen i huvudsak är frisk, och man skapar sådana parningar så förloras ingen ärftlig variation och rasen kommer, om alla parningar uppfyller sådana villkor, att förbli frisk. Det är inte någon idee att se så långt tillbaka i tiden när det gäller stamtavlor. Vi kan dels inte göra något åt det som varit. Vid enskilda parningar är det ingen mening i att räkna långt bakåt, stamtavlor blir allt otillförlitligare ju längre de är. Det beror dels på att inte alla djur är korrekt uppgivna och dels på att nedärvning sker slumpvis. Den slumpvisa nedärvningen av arvsanlagen gör att man inte med säkerhet vet att ett djur lite längre bak i stamtavlan faktiskt bidrar med arvsanlag till en bestämd avkomma i varje enskild egenskap. Ett högt utvecklat däggdjur som katten, har ca 20-40.000 anlagspar. Även djur långt bakåt i stamtavlan kommer att bidra med några av de generna till den framtida avkomman - dock bara under förutsättning att stamtavlan är korrekt. Mycket av diskussionerna kring avel med katt rör sig dock om riskerna för nedärvning av enskilda defekter eller ärftliga sjukdomar. I många fall är de förhållandevis enkelt nedärvda, dvs de styrs av få anlagspar. I sådana fall blir det ytterligt osäkert om en viss katt längre bak i en stamtavla över huvud taget bidrar med anlag i just de anlagspar som orsakar defekten eller sjukdomen. Vid enkel nedärvning vet vi till och med med säkerhet att inte ens alla far- och morföräldrar medverkar med arvsanlag till en sådan egenskap. Det blir därför inte bara meningslöst att gallra avelsdjur efter jakt på enskilda fall av sådana sjukdomar långt bak i en stamtavla. Man kommer att minska sin djurstam på ärftlig variation utan att ha någon säkerhet för att det bidrar till att minska frekvensen av skadade arvsanlag. Den genomsnittliga släktskapen mellan djur stämmer nog om alla djur är rätt uppgivna i stamtavlan. Men för egenskaper som nedärvs med få anlagspar kan sådana uppgifter om släktskap vara vilseledande. Det räcker därför som regel att koncentrera sig på föräldrar och farföräldrar och morföräldrar eller högst en generation till. Avel fungerar som bilkörning, det kan visserligen vara bra att hålla koll på backspegeln men det viktigaste är att rikta blicken framåt så att man håller sig kvar på vägen.

 

Evora, min första avelshona.


Det finns ingenting sådant som ärftligt felfria djur. Vad vi kan göra med avelsarbetet är att minska riskerna för att skadade gener dubbleras så att enskilda individer drabbas av de ärftliga skadorna. Genom så enkla åtgärder som att aldrig använda sjuka eller defekta djur i avel, att aldrig överanvända enskilda avelsdjur och att se till att tillräckligt många individer finns i avel för att bidra till nästa generations avelsdjur, så hålls djurstammar automatiskt friska. Inte nog med det! Frekvensen av ärftliga sjukdomar och defekter kommer successivt att minska under förutsättningen att man kan hålla den framtida genomsnittliga inaveln på en låg nivå. Djurstammar i naturen hålls friska genom århundraden och årtusenden med så enkla medel. Det är bara när individantalet sjunker under kritiska nivåer som också vilda djurstammar drabbas av den typ av ärftliga skador som är så vanliga bland sällskapsdjur därför att uppfödarna bryter mot enkla grundläggande villkor för hur avel kan bedrivas utan att djur tar skada.


Inom kattaveln finns ett litet speciellt problem. Det är inte lätt att hålla okastrerade handjur i tillräcklig omfattning för att skapa den bredd som behövs i aveln. En gemensam lösning på det problemet är att uppfödare medvetet samarbetar för att uppnå ett rimligt antal hanar i avel i varje generation. Det skulle ha mycket gynnsammare effekter i aveln än aldrig så ambitiösa program med omfattande veterinärundersökningar av varje enskild individ man tar till avel. Men det är förstås ofta svårare att åstadkomma ett sådant arbete än att enskilt betala höga veterinärkostnader."


Av Per-Erik Sundgren, doktor i husdjursvetenskap.


Min kommentar: Tänk om alla som födde upp djur kunde hålla sig till dessa få enkla regler, vilka friska husdjur vi skulle ha då! Och tänk om alla som föder upp husdjur kände till detta, vad många missförstånd som då skulle undvikas! Fortfarande kommunicerar jag ibland med uppfödare som inte alls har fattat dessa saker, och som till exempel kan tacka nej till parningar på helt felaktiga grunder.

 
ANNONS
 
carina

carina

3 februari 2013 10:38

Det var en bra liknelse det där med bilen och backspegeln :)

http://carri.bloggplatsen.se

Emelie

3 februari 2013 14:32

Ja, visst var det?

 
Ingen bild

Anna-Maria J

3 februari 2013 12:29

Ja verkligen intressant och bra skrivet.

Emelie

3 februari 2013 14:32

Kul att du tycker det!

 
Ingen bild

Lisa Lagerman

Torsdag 5 okt 08:33

Ja en jättebra artikel - men en sak jag inte riktigt förstår - är när artikelförfattaren skriver om samarbetet med hanar är gynnsammare än att utföra enskilda hälsoprogram. Det behöver utvecklas - ngn som kan göra det vore jag tacksam.
På vilket sätt står det i motsats? Behövs inte både ock?

Emelie

Söndag 8 okt 17:55

Jo, säkert tror jag han menar att vi behöver både genetisk variation och hälsoprogram, men hälsoprogram gör inte så mycket nytta om populationen är för liten, och det sistnämnda talas det inte lika ofta om bland uppfödare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Emelie - Måndag 9 okt 10:24


        I helgen var vi och hälsade på Otis Out Of This World, och han har blivit väldigt lik sin pappa Idefix och mycket rastypisk, även om jag tror han kommer bli ännu snyggare när han "vuxit till sig". Hans päls är tjock och kraftig med ett ...

Av Emelie - Tisdag 29 aug 17:56


Bella:       Bonita:       Benito:       Bianca:           ...

Av Emelie - Torsdag 10 aug 11:47


Kontakta henne på camilla.bjurlid@gmail.se vid intresse! ...

Av Emelie - Måndag 7 aug 17:48


Idag har Otis Out Of This World blivit veterinärbesiktigad och allt har gått bra. I morgon förs han och mamma Lova över till min kära fodervärd och då är min uppfödning avslutad. ...

Av Emelie - Torsdag 3 aug 18:28


Idag har jag varit hemma hos en annan uppfödare och hjälpt till att färgbestämma och könsbestämma fyra ljuvliga kissebäbisar. Det blev: Två blåspotted-vita honor En svart-vit hona En brunspotted-vit hane Är du intresserad av en kattunge, kont...

Vem är jag?

Var med och rösta!

Hur brukar du göra med katten/katterna när du reser på semester?
 Jag tar oftast med mig katten
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor kvar i mitt hem)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katten bor kvar)
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor hos kattvakten)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katt hos kattvakt)
 Jag lämnar oftast in katten på ett kattpensionat

Kattkurser jag gått

   

        

     

Här kan du följa min blogg!

Följ Miss Emmi's sibiriska katter med Blogkeen
Följ Miss Emmi's sibiriska katter med Bloglovin'

Här kan du ställa frågor!

164 besvarade frågor

Emmisibirier tidigare år!

Sök något i min blogg!

Läs kommentarer!

Saker jag skriver om!

Bloggkalender!

Ti On To Fr
 
1
2 3 4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013 >>>

Mina senaste inlägg!

Tidigare inlägg!

Massor av länkar!

Antal bloggläsare!

Skriv i min gästbok!

RSS-format!

Feedit

Happy Cat Kaoani

Bloggplatsen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se