Nu har jag hållit på med raskattsavel sedan 2007 och min syn på vad som är en bra avelskatt har förstås mognat och modifierats lite under åren, även om huvuddragen ser likadana ut som tidigare. Det finns alltid ett ideal, men det ska ändå rätt mycket till för att jag ska välja bort en katt ur aveln helt. För mig så krävs det att katten är "tillräckligt bra" (inte har någon egenskap som gör den direkt olämplig som avelskatt) på följande fyra områden: hälsa, reproduktionsegenskaper, temperament och utseende.

När jag ska välja en avelskatt så är dessa kriterier viktigast för mig:

• Hälsa.  Katten ska själv vara frisk och ha så friska släktingar som möjligt. Helst ska det inte finnas några släktingar alls med HCM, men det är väldigt svårt att hitta katter som är testade friska vid hög ålder flera generationer bakåt. Jag försöker välja avelsdjur som har låg HCM-risk, och jag har därför hittills valt att inte avla på en katt som har en nära släkting med HCM. Jag håller inavelsgraden under 2,25% på 5 generationer för att undvika ohälsa på grund av inavel.Jag kontaktar även avelsrådet inom Sällskapet sibirisk katt för att se att kattens släktingar inte har några andra allvarliga sjukdomar. Små defekter som svansknick eller liknande bland släktingar ser jag inte som diskriminerande, men jag har aldrig avlat på en katt som själv har en defekt. Till området hälsa hör även att jag väljer bort honkatter som har blodgrupp B. Ytterligare en aspekt av hälsan är att jag försöker välja katter som har lite ovanliga släktingar i stamtavlan, detta för att rasens hälsa ska bli bättre på sikt, då det bidrar till en större genpool. Katten ska helst inte vara kobent, och inte ha lätt för att gå upp i vikt. Sist men inte minst så finns det en viktig hälsoaspekt som har med ägaren att göra: Jag avlar framför allt på katter vars släktingar har fungerat bra som sällskapskatter i kattallergiska familjer.

• Reproduktionsegenskaper. Jag vill att katthonan ska ha lätta förlossningar, mycket bröstmjölk och vara bra på att ta hand om sina ungar. Hon ska gärna ha löpuppehåll på vintern och hon ska helst inte skrika högt och gå ner sig i kondition när hon löper. Hon ska inte heller löpa för sällan. Hon ska ha lätt för att bli dräktig och vara snäll mot de hanar hon träffar. Hon ska inte urinmarkera. Avelshanar ska inte urinmarkera och de ska inte bli alltför stressade och magra av att vara fertila. De ska vara snälla mot honan och ha hög fertilitet. Detta är idealet. Vad skulle då kunna göra att jag valde bort en katt på grund av bristande reproduktionsegenskaper? Ja, en kattmamma som inte kan ta hand om sina ungar skulle jag välja bort. Om jag hade försökt para en katt med tre olika partners utan resultat så skulle jag nog också välja bort den katten. Om en hona löper så tätt att det nästan inte blir något uppehåll mellan löpen och p-piller inte verkar hjälpa så skulle jag också välja bort den honan. Av praktiska skäl så skulle jag aldrig orka hålla en avelshane som urinmarkerade eller ylade mycket.

• Temperament. Idealet för mig är en katt som passar bra som sällskapskatt, både i en stor familj och hos en ensamstående person. Jag vill att katten ska vara framåt och social, även med nya människor, och att den ska gilla att ligga i knät och spinna. Helst ska den gilla alla i familjen, inte bara en person. Det ska tycka om att leka högt upp i åldrarna, men kunna roa sig själv ofta. Den ska inte prata mycket eller följa sin ägare vart de går, utan ha en viss självständighet. Den ska ha kvar sina viktigaste instinkter och den ska vara intelligent och smidig i kroppen. Katten ska trivas med andra katter, men även fungera bra som ensamkatt. Den ska vara trygg i nya miljöer och fungera bra på kattutställningar. Den ska passa utmärkt som innekatt, men man ska även kunna ha den ute. Den ska inte visa några som helst aggressiva tendenser. När honan får ungar ska hon ta hand om sina ungar på ett bra sätt och hon ska kunna acceptera att människor och andra katter kommer i närheten av ungarna. Vad skulle då kunna göra att jag valde bort en katt som avelskatt på grund av temeramentet? Om jag tyckte att katten var alldeles för rädd, aggressiv eller stressad och inte tillräckligt social mot människor trots god socialisering så skulle jag välja bort den katten.

• Utseende. Idealet är förstås en mycket kraftig och rastypisk katt, som man direkt ser att den är sibirisk. Den ska ha en lite rund huvudform och ett speciellt utseende och placering på ögon och öron. Sedan finns det förstås vissa färger och mönster som jag råkar vara förtjust i, som golden, tabby och silver till exempel. Jag har valt att inte avla på det maskade anlaget, så jag undviker att para två kända bärare. Det är snyggt med en riktigt lång och tjock päls, men det kan bli mer jobb för ägaren. Jag vill framför allt att pälsen ska vara lättskött och vädertålig. Om jag inte tycker att man alls kan se att katten är sibirisk, och det inte finns några speciellt ovanliga linjer bakom, så skulle jag nog välja bort den katten som avelskatt.

Fina Haknäsans Twilight Jasper ligger nära mitt ideal för utseendet på en sibirisk katt. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...