Jag har för skojs skull gjort ett alfabet, där jag för varje bokstav har valt ett ord som får mig att må bra. Det är kul! Prova du också, och skriv som kommentar!   

Aha-upplevelse

Bra

Cool

Designa

Exalterad

Fantastiskt

Glädje

Härlig

Inspiration

Ja

Kärlek

Lek

Magisk

Njuta

Obeskrivlig

Pionjär

Quantumsprång

Rolig

Skön

Tajming

Uppskatta

Välbefinnande

Xprudlande

Yoga

Zen

Åh

Äventyr

Överflöd

Jag skulle vilja köpa en ny katt, samtidigt är jag lite orolig för att det ska kännas som en "tröstkatt". Därför avvaktar jag. Känns som en evighet tills Chanel får sin nästa kull.

Visst är det kul med kattuppfödning, men det går absolut inte att leva på, det är bara en hobby. Ofta har man fler utgifter än inkomster. Och man behöver inte en lång universitetsutbildning för att föda upp katter, även om det kan vara en fördel ibland när man ska fatta viktiga beslut.

Alla andra människor verkar njuta av att vara lediga just nu, men jag går omkring och längtar efter att jobba.  Tänk att ha ett jobb som man ser fram emot att gå till varje dag och där man trivs och känner att man kommer till sin rätt. Tänk att få uppskattning för det man gör. Tänk att få lön varje månad och kunna spara pengar regelbundet och köpa sånt som man längtar efter. Tänk att ha en ekonomisk buffert. Tänk att kunna utvecklas professionellt. Tänk att ha arbetskamrater, gärna med humor.   Tänk att ha en tillsvidareanställning. Tänk att få pensionpengar när man blir 65 år.   

Jag har trots allt studerat 9 år på universitetet och jag har över 12 år arbetslivserfarenhet som gymnasielärare. Jag har flera gånger varit beredd att flytta eller ta tillfälliga anställningar för att få ett jobb. Jag är en vettig person med många talanger. Jag kan inte se varför jag skulle vara utan jobb när så många människor med sämre kvalifikationer har jobb. Hur överkvalificerad ska man behöva vara för att duga? Eller är jag FÖR kvalificerad helt enkelt? SÅ svårt ska det väl inte behöva vara att hitta ett jobb, eller?  

G-kullen.

Ps. Jag skickade förresten in min ansökan om lärarlegitimation i augusti förra året (2011). Ännu har den inte ens börjat handläggas. Men när politikerna bestämde att lärarlegitimationer skulle införas så tänkte de uppenbarligen inte på hur det skulle genomföras i praktiken. Detta påverkar inte mina chanser att få jobb, så det spelar egentligen ingen roll för mig.

Men ibland kan jag inte låta bli att tänka på att Skolverket hade ett konsultföretag med anställda som skulle sköta lärarlegitimationerna. Det slutade med att tusentals legitimationer fick göras om, för att de hade gjort fel vid handläggningen. Cheferna hade till och med haft tävlingar i vem som kunde utfärda flest legitimationer, utan att bry sig om att de gjordes på rätt sätt (!) När jag läser sånt så undrar jag hur dessa människor kan ha jobb när inte jag har det?

Jag säger som jag lärt mig inom Access Bars: Vad annat är möjligt?

Jag skulle vilja ha en röd-vit Fiat 500 bicolore:

Tänk att det finns röd-vita bicolorbilar på samma sätt som det finns rödvita bicolorkatter!

http://sverigesradio.se/sida/poddradio.aspx?programid=2332&pid=2071

H är nog den mest envetna människa jag känner. I morse var det sol och H längtade efter att bada. Men innan vi hade ätit frukost och packat och gjort allt färdigt så vad det mulet, och jag föreslog att vi skulle bada en annan dag. Icke sa nicke. Så vi åkte iväg till badplatsen. När vi började närma oss så började det komma regndroppar. Det spelade ingen roll vad jag sa. När vi hade parkerat bilen så spöregnade det och åskade. H och Lilla Lo bytte om till badkläder i bilen och gick ner och badade mitt i spöregnet. Efteråt var de VÄLDIGT kalla.   

Ja, jag vet att det är farligt att bada när det åskar, men vad ska man göra? Det finns ingen logik som biter på H när han har bestämt sig för något. Jag sa: "Tänk om du hade kunnat använda den där envetenheten till att göra nytta i vårt hem i stället!" Men hans städiver brukar bara komma fram cirka ett par timmar innan vi ska få gäster. Jag funderar på att säga till honom nästa gång jag vill att han ska städa att jag har bjudit hem hans syster på middag eller nåt! Eller vad tycker ni?  

Satsar nu stenhårt på att söka jobb där jag får möjlighet att vara den inspiratör som jag känner att jag är född till att vara. Har sökt tre jobb den här veckan. Har till och med lagt in en bild på mig själv på ett ställe! (H fotade mig i en sommarstuga på midsommar. Det syns att det var kallt...) Kan detta vara ett steg på vägen till att gå ut i livet och visa vem jag är utan att be om ursäkt för det?