Giselle verkar tack och lov piggare nu när hon har blivit stödmatad några gånger. Så nu känns det som att hon kommer att klara sig. Tidigare var jag orolig att jag skulle förlora henne. När jag var hos veterinären idag så tänkte jag faktiskt att jag är alldeles för känslig och blödig för att föda upp djur, men nu känns det bättre. Jag fattar inte hur hårt såna här saker tar på mig förrän det händer. Allt verkar mycket lättare i teorin. Kanske är det därför som jag är så teoretisk av mig.  

Jag kommer helt klart att vara mer vaksam på sånt här med mina kommande kullar. Något liknande har aldrig hänt mig innan, så jag tänkte inte på att det kunde hända. Att Giselle var trött reagerade jag inte på, för jag tänkte att kattungar brukar sova mycket. Jag brukar vara mycket mer uppmärksam de första dagarna efter förlossningen. Men nu vet jag bättre.

Chanel måste tvätta Giselle extra noga nu när hon ofta får modersmjölksersättning i pälsen. Men Chanel fattar inte när jag försöker lyfta Giselle till hennes tutte. Då reser hon på sig så att Giselle inte kan dia. Det är lite frustrerande, minst sagt...men ju mer lillungen piggnar till, desto lättare är det för henne att hitta tutten själv.

Det har varit en tuff dag idag. När jag kom in till katterna så förstod jag direkt att det var något som inte stämde med Giselle. Hon var trött och orkade knappt stå på benen. Jag fick snabbt en tid hos Husdjurshälsan och där konstaterades att hon var uttorkad och troligen hade urinvägsinfektion. Nu stödmatar jag henne regelbundet och ger penicillin för att hon ska bli piggare och starkare. Hela dagen har jag varit i en sorts chocktillstånd, eftersom jag är rätt stresskänslig, men jag lyckas få i henne modersmjölksersättning varannan timme, så jag hoppas att hon repar sig. När jag tittar på bilderna från igår så blir jag lite sur på mig själv för att jag inte redan då fattade att hon inte mådde bra:

Stackars lilla gosingen. Hoppas du blir frisk snart! Du får bli sällskapskatt när du blir stor, Gisellle!

Jag har nu ändrat mina planer lite. Giselle ska bli sällskapskatt och Gaston ska bli avelskatt, eftersom han är mest lovande i kullen. Därför söker jag nu en fodervärd, som kan tänka sig att hålla Gaston fertil som längst tills han blir två år gammal. Som tack för besväret så behöver man inte betala för honom.