Miss Emmi's sibiriska katter

Alla inlägg den 5 februari 2012

Av Emelie - 5 februari 2012 18:21

Den här är de faktorer som jag tar med i beräkningen när jag väljer avelsdjur :


1. Det viktigaste måste alltid vara hälsan och välbefinnandet. Så resonerar jag. Och då inte bara HCM-risk, utan även hälsomässiga saker som kan vara negativt för en avelskatt, som exempelvis hur lätt hon har för att bli dräktig och föda sina ungar, om hon löper så tätt att hon går ner sig i kondition osv. För en katt i naturen så kan en svår förlossning leda till döden, så det har absolut med hälsan att göra tycker jag. Även en sån sak som en tendens att få livmoderinflammation eller vissa virusinfektioner kan vara ärftligt betingade, och får därför tas med i beräkningen när man utvärderar vilken katt som ska gå i avel.


Här är avelsrådet inom Säsk en ovärderlig källa till information, då man kan se mycket av vad släktingar bakåt har haft för sjukdomar och defekter. (De sjukdomar och defekter som inte är ärftliga behöver man förstås inte räkna med.)


Det har hänt att jag valt bort att avla på en katt på grund av att en nära släkting fått HCM. Jag kände att jag inte vågade ta risken att mina kattungeköpare ringde och var ledsna för att deras katt hade blivit sjuk. Jag håller alltså en högre säkerhetsgräns än hälsoprogrammet, som säger att man kan ta kull på en riskkatt om den är över 3 år och fritestad. Det har även hänt att jag tagit en katt ur aveln som hade blodgrupp B. Det senare är visserligen ingen sjukdom, men det är svårt att hitta en passande hane med samma blodgrupp. Alternativt så måste kattungarna gå miste om de första timmarnas viktiga råmjölk. I naturen skulle flera av den kattens ungar ha dött under de första dygnen. Att avla på B-blodskatter tillför inget positivt till rasen, som jag ser det.

 


Vad gäller inavelsgrad så har jag satt en gräns för mig själv att alltid ligga under 2,5% på 5 generationer. Då ska det enligt en expert inte finnas någon inavelsrisk (nu menade han i och för sig den genomsnittliga inavelsgraden på alla kullar, men det känns ändå som en bra riktlinje för mig). Den gränsen är "strängare" än den som avelsrådet rekommenderar.


HCM-risken är svår att veta om katten själv eller dess släktingar är importerade. Då har katterna i stamtavlan inte blivit testade ihom hälsoprogrammet och då vet man ingenting om släktingarna. Man har bara uppfödarens utsaga att gå efter. Samtidigt innebär den katten ofta ett viktigt tillskott till genpoolen för katterna i Sverige, så därför kan man välja att avla på den som ett sätt att bevara hälsan hos våra svenska sibiriska katter. Det finns inga katter som är helt "riskfria" för HCM, utan man får alltid kalkylera med en viss risk när man avlar på sin katt. Om man sedan väljer "säkra kort" eller vågar ta lite större risker är upp till varje enskild uppfödare. Min riskbenägenhet på det området har minskat ju längre jag har hållit på med uppfödning, antagligen för att jag nu har erfarenhet av hur det är när en katt man fött upp får diagnosen HCM.


Generellt sett så vet man alltid mer om en katt som man fött upp själv än en katt som man köpt från en annan uppfödare. Den informationen är guld värd, och därför finns det stora fördelar med att avla vidare på sina "egna linjer". Tråkigt nog har jag inte haft den möjligheten den senaste tiden, då jag nyligen valt att kastrera två katter.


2. Den näst viktigaste egenskapen för mig är temperamentet. Jag vill att mina katter ska passa bra som sällskapkatter: De ska vara gosiga och sällskapliga och kunna umgås med olika människor. De ska vilja ligga i knät eller på bröstet och gosa. Inte vara överdrivet rädda i nya situationer som exempelvis utställningar, utan hanterbara och trygga. De ska även gå bra ihop med andra katter. De ska vara sociala men inte klängiga eller efterhängsna eller för pratiga. Jag väljer bort rädda katter som avelskatter. Om min hona är lite räddare än jag skulle önska så väljer jag en lugn och trygg hane till henne. Temperamentet kan vara lite lurigt, för om man har köpt en katt från annan uppfödare så vet man inte hur mycket som beror på arvet och hur mycket som beror på miljön.

 


3. Slutligen kommer vi till "finliret". Där kommer praktiska saker in, som hur lättskött pälsen är, hur allergivänlig dess släktingar har visat sig vara och hur mycket jag gillar kattens utseende. Om katten urinmarkerar som fertil hamnar det förstås på minuskontot. En annan nackdel kan vara om väldigt många av kattens släktingar har gått i avel. Om katten däremot har flera katter jag känner till och gillar i sin stamtavla så är det förstås en fördel. Över- eller undervikt är också en sak att tänka på. Har katten redan som fertil en tendens till övervikt, så kommer dess avkommor troligen att bli överviktiga som kastrater, vilket kan vara ett stort hälsoproblem. Om en fertil katt är smal som ett streck, så kan hon få hälsoproblem om hon ska vara fertil länge.


Ofta blir det bara så att jag "faller" för en viss katt för att jag tycker att den är vacker och rastypisk. Självklart finns det även vissa färger och mönster jag tycker särskilt mycket om. Det är viktigt för mig att jag gillar kattens utseende av flera anledningar. Den största anledningen är helt enkelt att jag kommer att leva med katten och att jag mår bra av att titta på en katt som jag tycker är vacker. Helst vill jag förstås att alla ovannämnda saker ska stämma för att jag ska tycka att jag hittat den perfekta avelskatten. Men för att en katt ska vara TILLRÄCKLIGT bra att avla på enligt min åsikt så räcker det med att den inte har någon egenskap som helt diskvalificerar den från att avla på enligt punkt 1 och 2.

       

Bellinka's Chanel är min enda avelskatt för tillfället. Det var tur att jag köpte henne, för annars hade jag inte haft någon avelskatt alls nu. (Jag valde nyligen att kastrera två katter på grund av HCM-risk.)

Vem är jag?

Var med och rösta!

Hur brukar du göra med katten/katterna när du reser på semester?
 Jag tar oftast med mig katten
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor kvar i mitt hem)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katten bor kvar)
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor hos kattvakten)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katt hos kattvakt)
 Jag lämnar oftast in katten på ett kattpensionat

Kattkurser jag gått

   

        

     

Här kan du ställa frågor!

166 besvarade frågor

Emmisibirier tidigare år!

Sök något i min blogg!

Saker jag skriver om!

Bloggkalender!

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9
10
11 12
13
14 15
16
17 18
19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012 >>>

Mina senaste inlägg!

Tidigare inlägg!

Massor av länkar!

Antal bloggläsare!

Skriv i min gästbok!

RSS-format!

Feedit

Happy Cat Kaoani

Bloggplatsen


Skapa flashcards