Det blir mycket jobb när man är ny lärare på en skola. I går jobbade jag nästan hela kvällen. Men när jag är här i Färgelanda så kan jag koncentrera mig helt på jobbet, och det är ju bra. (Fast ibland fokuserar jag så mycket på jobbet att jag glömmer köpa hem mat och toapapper...) 

Den här veckan har jag bilen, vilket är praktiskt en sån här dag när det regnar småspik. Hösten har verkligen kommit på allvar nu. På min önskelista om jag får stanna efter provanställningen står en extra bil, så att jag och H kan ha varsin. Just nu känns det som att jag kommer att få stanna på jobbet, men man vet aldrig...det räcker med att man är för uppriktig någon gång när chefen hör det, så åker man kanske ut på en gång.   

I så fall kan jag ju börja satsa helhjärtat på min kattuppfödning igen, eller så söker jag andra jobb, vi får se. Oavsett vad, så får man lära sig att leva med den osäkerheten i dagens föränderliga värld. Vad som än händer så går livet vidare på något sätt, i någon form. Lika bra att göra det bästa av nuet och lära sig att acceptera det som är. Jag menar, det som är går inte att ta bort, så det är lika bra att bli vän med det.

"Hej Emelie,
 
Jo, nu går det jättebra! De är hur söta som helst (för det mesta, ibland leker/bråkar de så att pälsen yr) och sover tillsammans, "pussar" varandra när de inte har setts på en stund och hjälps åt att slicka varandra. De har helt klart glädje av att vara två, vilket ju var hela tanken.
 
Jag tror att det tog cirka fem dagar innan det kändes som att Elvis var accepterad och inte blev jagad in under skåp eller badkar. Barnen grät i början för de tyckte så synd om honom, men vi försökte få dem att först att de måste få lösa den här maktkampen i fred, åtminstone så långt som möjligt.
 
Elvis är en riktig goding som  kan leka hur länge som helst men också kela hur länge som helst. Allra helst vill ha gå ut och han springer direkt till köksdörren så fort vi tar fram selen. Ska bli härligt att så småningom kunna släppa honom helt fritt - det kommer han nog att älska!
 
Ha det bra och grattis till de fina nya kattungarna. De är ju helt bedårande!"

"Hej Emelie!

Det går som jag hade tänk mej lite.. Diesel jamar efter lilla Lucida hela tiden :)
Jag släppte ihop dom lite för en stund sen, Diesel är jätte nyfiken och Lucida fräser och morrar som bara den. Men hon fick sova i min säng i natt så hon kan känna sej lite trygg i alla fall, tänkte att hon ska få göra det i natt med, sen får dom halva lägenheten var när jag åker och jobbar imån. Jag och Lucida är i alla fall jättebra kompisar, och gosar och kommer verkligen fram till mej jätte mycket, så det känns bra i alla fall =)

Återkommer med mer uppdatering snart =D

Kram från oss i Skövde

//Angelica"

"Hej Emelie,

Har tänkt maila dig så många gånger den senaste veckan men det är konstigt hur tiden bara springer iväg.

Men det är nu lite mer än en vecka sedan vi fick hem Emilio och allt har gått bra.
Första kvällen var allting nytt och Emilio var väldigt ängslig och försiktig. Men med lite lek och bus och en hel drös av leksaker så blev det bättre. Vi hade tänkt att Emilio inte skulle få vara i vårt sovrum då Kaj ändå är lite känslig för katter, men det gick INTE! Emilio skrek och ylade tills vi öppnade dörren, sedan dess har han sovit i fotänden av sängen varje natt.

Han är verkligen sällskaplig och gillar inte alls att vara ensam. Direkt man stänger en dörr blir det panikartat skrik. Att åka iväg till jobbet var i början fruktansvärt ångestladdat (men han har vant sig)...men då man kommer hem är allting ok igen och man möts av den gladaste och ivrigaste kissemissen jag träffat på på länge. 

Maten smakade inte riktigt i början men nu har han en jättebra aptit. Han äter både torr- och våtfoder och han har tom fått lite rått kött och äggula. Vi har inte vägt honom, men ser iaf ut som att han har vuxit en hel del.

Eftersom vi har en egen gård har vi velat ta ut honom, då har han varit fastspänd i ett ganska långt rep. Det här var ingen höjdare i början men nu börjar han på allvar tycka att det är roligt att springa efter löv och flugor och hoppa i gräset. I dag var det första dagen som han inte ville komma in då jag skulle ta av kopplet, utan ist tog han ett skutt och sprang så långt han kunde. Men så småningom fick även han nog och ville in i värmen.

Han är ett litet busfrö, leker och härjar och springer så mycket han bara orkar med. Just nu ligger han bakom min rygg på arbetsstolen och tuggar och river på mina kläder vid varje rörelse jag gör. Får nog ta och plocka fram prasseltunneln så att han får roa sig själv ett tag så jag får gå och äta i lugn och ro :).

Bifogar några bilder på vår lilla ögonsten."

Nu har jag pratat med alla som skrev upp sig på intresselistan igår per telefon, och erbjudit fyra familjer att tinga Felicia, Fiorella, Fernando och Figaro. Själv behåller jag Frieda.

Det kanske kan verka som att hela processen har gått alltför snabbt, men tre av familjerna har jag haft kontakt med länge och den fjärde var väldigt säker på att de ville köpa katt, då de hade gått och längtat länge. Jag ville i första hand erbjuda den katt som var och en helst ville ha, så att de inte skulle känna att det var ett "andrahandsval", men för en familj var det inte så viktigt vilken katt det blev, så då kändes det helt rätt i alla fall.

Förhoppningsvis känner alla dessa familjer nu att det fungerade så bra med allergin att de vågar komma och tinga katten nästa lördag. Om det skulle bli något återbud, så kommer jag självklart att höra av mig till övriga på intresselistan. I annat fall kan jag varmt rekommendera Margitas kull med fem små söta hanar!   

Ni som ska tinga katt: skriv gärna redan nu upp datumen 12-14 november i almanackan! Det är nämligen de datumen som man får komma och hämta sin lilla kisse.

Boka också in den 23:e oktober, för då har ni möjlighet att komma och hälsa på de små sötnosarna!

Länk till forskningssida om allergier och sibiriska katter som jag fick av en testhemsbesökare igår: http://siberianresearch.com/

Felicia Fajita

Fantastic Fernando

Figaro Fandango  

Fiorella Fantasy  

Fairytale Frieda

Det blev väldigt många kattungebesökare som kom idag. Kanske hade jag bjudit in för många, för det blev ganska trångt. I vilket fall som helst så gick provsniffandet bra för de flesta, vilket var glädjande. Det har faktiskt inte varit så här stort intresse för någon kull tidigare. Kanske är det många som nu har upptäckt den allergivänliga rasens fördelar?

Det var många som var intresserade av kattungarna, och alla verkade vara bra och seriösa personer, så det blir inte lätt att välja vem som ska få tinga vilken kattunge. De små honorna är mycket populära, vilket är förståeligt. Jag har själv svårt att tänka tanken att inte behålla Frieda, men med den nuvarande situationen med jobb på annan ort, så kan jag rent intellektuellt förstå att det kanske vore bäst att inte skaffa någon fler katt just nu. Svårt är det i alla fall.

Det känns så tomt här hemma nu med bara två katter kvar, när vi nyligen hade fyra. Jag saknar Lisen och Lucida. Samtidigt blir det färre sandlådor att rensa, så det är både för- och nackdelar. Ska försöka stå ut med osäkerheten av att inte veta ett tag till! Kanske kommer det att dröja ett tag innan jag bestämmer vilka som får tinga var och en av kattungarna, hoppas ni har förståelse för det!