Miss Emmi's sibiriska katter

Alla inlägg under januari 2010

Av Emelie - 12 januari 2010 00:51

Säg den kattälskare som inte låter sig charmas av dessa två söta systrar:

    

Candelia och Camelia heter de. De bor båda på Katthemmet Kompis i Nybro. Jag, som älskar vackra namn, blir förstås otroligt förtjust i dessa ovanliga kattnamn, och de två tjejerna är ju helt bedårande med sin assymetriska teckning! De söker ett nytt hem tillsammans, eftersom de varit med om en hel del (deras två syskon svalt ihjäl). Candelia är blå-vit bicolour korthår och hennes syster är svart-vit långhår (liknar en sibir litegrann, tycker jag).


Bara för att jag är en kattnörd så tänkte jag nu berätta för er vad vi vet om tjejernas okända föräldrar: Utifrån färggenetiken kan vi härleda att dessa två systrar måste ha föräldrar som båda är bärare av solid färg, dilution och genen för långhår, då den genen är recessiv. (Att katter är bärare innebär att det inte behöver synas i kattens egen päls. Teoretiskt sett skulle alltså båda föräldrarna kunna vara svart/brunmönstrade korthårskatter med vitt.)


En eller båda föräldrarna kan ha solid färg (svart eller blå utan mönster), men minst en av föräldrarna måste vara korthårig. En av föräldrarna kan vara blå, men inte båda. Minst en av föräldrarna måste ha vita fläckar, då den genen är dominant. Ingen av föräldrarna kan vara röd eller cremefärgad, men mamman kan vara sköldpaddsfärgad. Det finns faktiskt även en möjlighet att en eller båda föräldrarna är helvita.

Av Emelie - 12 januari 2010 00:06

Nu har jag ändrat lite på bloggens bakgrundsfärg. "Lite omväxling piggar upp", är det inte så man brukar säga? Har börjat längta igen efter att ha ett jobb. Det skulle kännas bra att vara i ett socialt sammanhang i stället för att sitta hemma och häcka, som jag gör mest hela dagarna. Dessutom skulle jag uppskatta att få lön igen. Den senaste tiden har jag varit förkyld också, så då har jag känt mig riktigt isolerad och overksam. Då känns det på något sätt som att man inte är med i den "riktiga världen", och det börjar bli lite tröttsamt, faktiskt. Jag blir ibland så passiv att det är komiskt.


Såg dokumentären "Kraschen" på TV, och insåg att det finns människor som har jobbat hela sitt liv trots att de inte ens har gymnasieutbildning. Sedan finns det andra som har läst på universitetet i 9 år och ändå aldrig har haft en tillsvidareanställning (gissa vem?).....Ja, jag kan i alla fall säga att jag verkligen har gjort allt jag bara kan för att utbilda mig och få ett jobb, och när jag väl har haft jobb så har jag gjort mitt yttersta för att klara av det som förväntats av mig. Men någonstans har det inte riktigt funkat för mig ändå, och jag har liksom aldrig fått något riktigt fäste på arbetsmarknaden. Lätt då att man ställer sig frågan: Är det mig det är fel på eller har jag bara haft väldigt otur, eller gjort fel val i livet eller varit för kräsen eller för bräcklig eller vad? 


Sedan orkade jag inte med läraryrket och alla tillfälliga anställningar längre och nu står jag här, totalt nollställd.   

Av Emelie - 11 januari 2010 00:55

        

Evoras nya familj skriver: "Vi är jättelyckliga över att ha Evora hos oss. Inte minst husse som är allergisk, klappar henne gärna. Hon börjar få sina rutiner med viss mat, speciella sovställen och fjäderlek på kvällen. Hon älskar att bli borstad. I morgon firar vi hennes 3års dag. Vi fick äntligen skickat ett mail till Onofre med samma bilder som vi skickar till dig."

Min kommentar: Grattis på födelsedagen, Evora! Jag kan inte annat än bli lite nostalgisk över att du har flyttat, men jag tror egentligen att du trivs bättre i ett lite lugnare hem utan barn där du får ha husse och matte för dig själv.

Av Emelie - 11 januari 2010 00:54

    

"Hoppas allt är fint med er!
Här kommer en liten vinter hälsing från oss!
Allt är super och Alvin mår fint. 
Skickar med två snökort!"
Av Emelie - 10 januari 2010 23:42

...till förmån för Katthemmet Kompis: http://www.poppyfield.se/catbed.htm

  

Här hittar du flera Traderaauktioner som du kan vara med och bjuda på till förmån för Katthemmet Kompis: http://www.tradera.com/search/result.aspx?search=katthemmet+kompis&search_category=-1

    

Ytterligare två snygga kattbäddar finns utauktionerade på Kattkommando syds hemsida. Båda verkar vara sydda av någon händig person. Camouflage eller nougat? Valet är ditt! http://www.kks.nu/konstauktion/index.html Alla tre bäddar verkar vara såna som de flesta kissar älskar att ligga och mysa i. Passar även utmärkt som burinredning till kattutställningar. Tänk på att alla pengar går till Katthemmet Kompis, så lägg ett generöst bud! Tack till alla som hjälper till och samlar in pengar!


Här en film om Katthemmet Kompis: http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/kalmar?videoId=1.1431063&selId=1.1061485&currPage=0

Av Emelie - 10 januari 2010 23:22

Jag vill bli lycklig!   Och lycklig är jag när jag drömmer om katter jag vill köpa eller para eller kattungar som jag gillar. Jag är också lycklig när jag lever i ett lugnt tempo och fokuserar på det jag uppskattar i nuet. När jag uppskattar H för att han är en så himla fin man som gör så mycket för mig och Lilla Lo. När jag läser inspirerande böcker eller ser inspirerande filmer, såsom Abraham-Hicks. När jag gosar med eller observerar någon av mina tre underbara kattvänner. (Och ja, det känns bättre att skriva "mina kattvänner" än "mina katter".) När jag inte ställer krav varken på mig själv eller andra, utan bara låter dem vara som de är.


Olycklig blir jag däremot när jag fokuserar på det som INTE fungerar i mitt liv, det jag saknar. Jag mår inte heller bra när jag tror att jag måste prestera saker: bli friskare, tjäna mer pengar, städa mer. Eller när jag tror att jag behöver något annat än det jag redan har för att må bra: fler katter, bättre hälsa, mer pengar, fler goda vänner, mer välstädad lägenhet, mer välrensade rabatter, ett intressant arbete. Kan det finnas ett samband mellan tankar och känslor? Jag tror det. Min erfarenhet säger mig det.


Jag inser också att frågan som coachen ställde om vad jag vill jobba med inte är till någon hjälp där jag befinner mig för tillfället. Frågan jag egentligen behöver ställa mig gång på gång är: vad får mig att må bra? Och hela tiden bara göra val i vardagen som leder till allt större välbefinnande. Då kommer inkomstkällor och sysselsättningar automatiskt i sinom tid. Så tror jag i alla fall.

Av Emelie - 8 januari 2010 23:46

Min coach har gett mig uppdraget att fundera till nästa gång vi ses på vilket sorts jobb jag skulle kunna tänka mig. Svaret är att jag inte har den blekaste aning. Den där andra världen där man går till jobbet varje dag och får lön den 25:e ligger längre bort än någonsin. Jag får väl säga det till honom: att jag inte vet. Egentligen vet jag ingenting alls för tillfället. Inte ett dyft.

Av Emelie - 8 januari 2010 14:46

...att jag glömt bort att tänka positiva, uppskattande, tacksamma tankar på sista tiden. Jag vill fortfarande tro att vi kan skapa vår egen verklighet, för om det inte vore så så vore vi dömda att leva i lidande, och det kan jag bara inte tro. Att det ibland händer hemska saker måste bero på att de människor som drabbas är omedvetna om att de hela tiden skapar med sina tankar och känslor. Det är den enda förklaringen jag kan se.


Men jag märker att jag har lätt för att ge upp den positiva synen på livet när saker går mig emot, exempelvis när jag blir förkyld upprepade gånger eller när jag upplever att andra människor är negativa eller inte gillar mig, då blir jag bara dyster. Därför behöver jag träna på att tänka positiva tankar även då. Inte så att jag måste vara lycklig hela tiden, men att jag successivt kan ta mig upp en liten bit i känsloläge i alla fall. Har lånat "The Secret - Daily Teachings" på biblioteket och läser den så ofta jag kan. Satt nere i tvättstugan, och enligt timern så skulle det bara dröja 1 minut för tvätten att bli klar, men jag väntade och väntade, och jag kände att det hade gått mycket mer än en minut, och plötsligt stod det att det var 15 minuter kvar! Under den tiden tränade jag på att tänka på allt som jag uppskattar i mitt liv: Vår fina hus och tvättmaskinen och torktumlaren som alltid fungerar, vår stora, fina trädgård, vår snälla granne som har en dotter som blivit Lotjejens bästis, min människo- och kattfamilj, det faktum att jag har förmånen att vila mycket när jag är förkyld, alla fina människor jag känner, att jag bor i ett land som är demokratiskt och fredligt, ja, det finns så mycket att uppskatta! 


Sedan kan man tänka så här när det gäller saker som man vill ha: Vore det inte underbart om det kunde strömma in pengar till mitt bankkonto? Vore det inte fantastiskt om jag var lycklig större delen av tiden? Vore det inte trevligt om jag kände mig helt kärnfrisk jämt? Vore det inte kul om jag hade ett socialt sammanhang där jag kände att jag kände att jag gjorde en insats och blev uppskattad för det? 

Vem är jag?

Var med och rösta!

Hur brukar du göra med katten/katterna när du reser på semester?
 Jag tar oftast med mig katten
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor kvar i mitt hem)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katten bor kvar)
 Jag låter oftast en granne/vän/släkting ta hand om katten (katten bor hos kattvakten)
 Jag brukar oftast betala någon en skälig summa pengar för att ta hand om katten (katt hos kattvakt)
 Jag lämnar oftast in katten på ett kattpensionat

Kattkurser jag gått

   

        

     

Här kan du ställa frågor!

166 besvarade frågor

Emmisibirier tidigare år!

Sök något i min blogg!

Saker jag skriver om!

Bloggkalender!

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11 12
13
14 15 16
17
18
19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< Januari 2010 >>>

Mina senaste inlägg!

Tidigare inlägg!

Massor av länkar!

Antal bloggläsare!

Skriv i min gästbok!

RSS-format!

Feedit

Happy Cat Kaoani

Bloggplatsen


Skapa flashcards