Njut av min snygga katthemsida som jag har lagt ner så mycket tid och pengar på, snart är den ett minne blott.....Att betala 85 kronor i månaden bara för en hemsida känns faktiskt lite magstarkt.

Bilden visar julgranskatten Billie (Businka) från förra året när hon fortfarande var en liten pisse. Jämför med de båda bilderna lite längre ner på bloggen så kan ni se vad som har hänt på ett år. Billie Bling, som hon heter i stamtavlan, ska eventuellt få kattungar någon gång, vi får se.

Jag har alltid varit mer för små tillställningar än stora, och jag gillar ju inte att laga mat och städa, så därför kläckte jag den briljanta idén att vi ska gå på vegetariskt julbord på Govindas för att fira att jag fyller jämnt. Mamma och min bror Henrik kommer ner från Umeå och stannar i fyra dagar, så de kan även få se lussetåget på Lilla Los skola. Två vänner, varav en med barn i Los ålder, kommer också med till Govindas. Det blir mysigt, tycker jag.   

Jag har förresten bestämt mig för att bli officiellt testhem för allergiker nu. Ska bli intressant att se hur många det blir som kommer hit och "sniffar". Kan ju alltid passa på att berätta för dem om Marja Entrich.... Den här veckan har jag förresten, trots att jag bara är ett inofficiellt testhem, tre "provsniffare" på besök samt två frilansjournalister som ska skriva ett reportage om allergivänliga katter.

Nu har jag ett förslag: Kan inte någon människa i Göteborgsområdet köpa Dacapo eller Delvin från Spinnsibs uppfödning, så kan jag få köpa ett par parningar senare? Snälla Katarina....      

Det här med att börja ta kontroll över sin ekonomi känns himla bra. Det ord jag i första hand tänker på är empowerment.

Nu har jag räknat ut att kostnaden för att vaccinera, chipmärka och besiktiga 3 kullar med 6 kattungar i varje är 13140 kronor. Det tar tre och en halv månad för mig att spara ihop de pengarna förutsatt att jag inte har några andra kostnader alls under den tiden. Sedan tillkommer ökade kostnader för kattmat och kattsand, avmaskningsmedel, kostnad för kullregistrering hos SVERAK, modersmjölksersättning osv. För tre kullar med 6 ungar i varje blir det då sammanlagt över 20000 kronor, vilket är nästan 7 månaders intäkter.   Och då ska ni veta att en massa andra kostnader inte är inräknade, som till exempel inköp av avelskatter, resor, utställningar, försäkringar, HCM-test, blodgruppering och vaccinationer, leksaker, mat och sand. Min plan är att om jag börjar skriva upp precis allting som jag köper under ett år och sedan räknar samman, så kan jag också få en exakt bild av vad maten och sanden och allt det andra verkligen kostar årligen.

Som tur är så kommer jag förhoppningsvis att få in tingningsavgifter innan kattungarna flyttar hemifrån, annars hade det aldrig gått runt. Jättebra verkligen att jag börjar räkna på det här.

"Det blir mer och mer sällan att vi skriver till dig - lite tråkigt. Vill i alla fall hälsa från oss och meddela att Delphie mår som en prinsessa. Hon är riktigt tung nu - ska väga henne snart. Hon myser omkring och gosar - lika busig fortfarande. Hon rev Molly på benet en kväll (av misstag) men det berodde på att Molly hade på sig röda knästrumpor och satt och viftade med benen. För Delphie var det inga ben, utan svängande röda härliga saker - så hon lekte med dem!

Skickar med en bild på henne och Melker då de ligger och myser ihop. Ha det gott framöver. Lovar att höra av mig snart!"

Som en del av vår ekonomiska genomgång så har jag kommit fram till att det ekonomiska resultatet för min kattuppfödning för år 2009 blev -8858 kronor och 48 öre. Och detta trots att jag sålt 3 kattungekullar under året.   

Som ni säkert förstår så tillåter inte min budget att jag köper något kattrelaterat under december månad. Så här ser mitt åtgärdsprogram för en bättre kattuppfödningsekonomi ut:

• Jag ska höja priset för mina kattungar till 8000 kronor.
• Jag ska ställa ut max en gång per år.
• Jag minimera resandet så mycket som det bara är möjligt.
• Jag ska säga upp abonnemanget för min katthemsida.
• Jag ska begränsa mina "spontaninköp".

Katarina hade helt rätt: det var Daisy på bilderna. Oj, vad hon har blivit lik sin mamma! Här ovan ser ni Daisy som bebis.

H är fortfarande orolig för vår ekonomi, och därför har vi nu gjort en överenskommelse: Maten betalar vi från en speciell kassa, och räkningarna för sånt som är bådas betalar vi från en annan kassa. Sedan har jag och H 3000 kronor var som vi får göra vad vi vill med. Det känns underbart att jag får göra vad jag vill med "mina" 3000 kronor utan att H flippar ur! Men dessa pengar ska räcka till kläder, kroppsvård, resor, presenter, alla kostnader för katterna och kattuppfödningen, mediciner, kosttillskott, träningskort, restaurang- och cafébesök, kurser, ja, allt som jag vill göra.

Igår köpte jag träningskort för 2.400 kronor och psylliumfröskal (bra för magen)för 100 kronor. Jag köpte även julklappar för lite över 200 kronor. Sedan kostar min hemsida 85 kronor i månaden och jag har blivit försäkringsfadder för två katter för 122 kronor i månaden. Ja, ni kan ju räkna ut hur mycket pengar som finns kvar sen....Fördelen är i alla fall att överskottet för ME-försäljningen och kattuppfödningen går till mig (om det nu blir något överskott....)  

Om jag ska ha råd med alla veterinärkostnader och andra kostnader för kullarna som är planerade till sommaren så måste jag börja spara mina "månadspengar" redan nu. Och vem som helst kan räkna ut med lilltån att jag inte kan börja investera i någon webshop ännu, eftersom jag inte har några pengar att investera. Svårt att starta en webshop utan grejer att sälja, eller hur? Så, ett välbetalt jobb vore inte alls fel just nu! En bra grej som har kommit ut av den här "nya given" är att jag blivit mycket mer medveten om vad mina pengar går till.

Varför tror ni att det är så att det i 99 av 100 fall är kvinnan i familjen som vill ha katt och mannen som spjärnar emot? Jag trodde att män gillade mjuka, egensinniga, varma, gosiga, vackra små varelser med stor personlighet? Eller räcker det med kvinnan i huset?   Skriv gärna kommentarer här också!