Nu har jag kontaktat Göteborgs katthjälp via mail och sagt till dem att jag vill skänka kattmat. Får se om de hör av sig. Jag har nämligen kommit på att mängden kattmat vi har hemma är för stor i förhållande till antalet katter, och då hinner maten bli dålig. Dessutom har jag alldeles för många kattmatssorter hemma nu och jag tänker börja köra med en och samma sort hela tiden.

Ett tag trodde jag att Lisen saknade sina kattungar, för hon gick omkring och ropade, men sedan kom jag på att hon har börjat löpa. Det kan man märka på att hennes bakben pekar rakt ut när man lyfter upp henne.  Lisen löper nu för tredje gången sedan kattungarna föddes. 

...och längtar efter katt kan jag rekommendera den vackra kissen Noi:

Jag gillar verkligen hans kolabruna färg! (Fast ju mer jag tittar på bilderna desto mer börjar jag tro att Noi faktiskt har färgen sköldpaddstigré, och i så fall troligen är en hona, men säker är jag inte).  På Göteborgs katthjälps hemsida finns Noi, hans/hennes kompis Neko, och ett antal andra katter som söker nya hem. Om du är intresserad av att bli jourhem till katter eller att jobba som volontär, så finns den möjligheten också! Jättebra för den som har mer tid än pengar. För den som har mer pengar än tid, finns möjligheten att skänka pengar eller saker.

Nero är en av katterna på Katthemmet Kompis i Nybro. Han har nu hunnit bli 4 månader gammal och är redo att flytta hemifrån. Jag tycker han är så vacker med sina röd-vita färger! När en katt är vit och bara har färg på huvud och svans så kallas den van-tecknad. Det beror på att katten har ärvt vitfläcksanlag både från sin mamma och sin pappa, så nästan hela katten har blivit vit. Det är relativt ovanligt, men jag tycker det är jättevackert!

Nero har även en syster, Ängla, som är cremetigré med harlequinmönster. Harlequin heter det när största delen av katten är vit, men det finns fler fläckar på ryggen än hos van-tecknade katter. Också en väldigt vacker katt!

En annan katt som jag föll för direkt är Bengt-Roland. Han är en riktig gosegris, precis i min smak. Han behöver en nytt hem snart, så om du bor i närheten av Nybro och längtar efter en egen kisse att skämma bort, så har du chansen nu!!!

....de går och väntar på att jag ska ta mitt förnuft tillfånga och börja ge dem våtfoder igen! Men icke sa Nicke! Nu är det hårda bud i fortsättningen, och det spelar ingen roll hur mycket de tigger när jag går ut i köket.

"Nu är Delphie verkligen hemmastadd! I går när jag skulle lägga mig så

hade hon lagt sig i sängen, på min plats, vid kudden. Där var det

tydligen väldigt skönt och gott!! Vanligtvis brukar ju katter flytta

på sig om man sätter/lägger sig för nära; då brukar de stolt gå

därifrån... Inte Delphie, inte! Nej, hon gillade sängplatsen så pass

att jag fick lägga mig där - i dem mån jag fick plats, vill säga :))

Hon har sovit vid mina fötter till och från under nätterna.

Hon är dessutom en utpräglad tjej! Hon gillar skor, speciellt mina

innetofflor.

Vi har även fått se prov på hennes lekfullhet. Hon gör tjur-rusningar

på kvällarna, och då kastar hon sig fram och tillbaka i lägenheten!

Hon fick syn på sig själv i en spegel och det var spännande. För att

inte tala om hur kul hon betedde sig när hon såg "en katt" i

balkongdörrens glas - wow! Då kutade hon med ryggen och småskuttade i

sidled (på ett busigt sätt) - det såg kul ut. Hon är verkligen

underbar, go och rolig!

Barnen är så måna om henne och vill kela. Melker går hem direkt efter

skolan numera, han vill rensa lådan, byta vatten och se till att hon

har mat. Och så kelar och leker han med henne. Det är hans egna tid,

då han har henne alldeles för sig själv :)"

Min kommentar: Vilken duktig Melker som tar hand om Delphie så fint! Forskning har förresten visat att barn som växer upp med djur blir mer socialt kompetenta, och det tror jag verkligen på. Jag tror att katter och andra djur är bra för hälsan! Tack snälla J för dina rapporter!

Visst vill man pussa Delphie när hon ligger så där gulligt!

Nu i kväll så låg Cornelia och sov på min arm i soffan som en liten bebis! Ja, eller bättre än en bebis, för hon hade inte kolik och hon skrek inte, bara låg och spann på min arm alldeles avslappnad, och jag häpnade över att hon, den där fina lilla kärleksbomben, har kommit till tack vare att jag för två år sedan bestämde mig för att bli kattuppfödare till varje pris och sedan genomförde min plan trots motstånd och kritik och negativitet från många håll. Jag är stolt över Cornelia, det är jag. Och över mig själv.

På bilden ser ni en blott 8 veckor gammal liten Cornelia, som idag faktiskt väger hela 2.9 kilo.

Har förresten placerat ut matskålar runtomkring lägenheten nu, men katterna har inte ätit så mycket och inte visat något översvallande intresse heller. Cornelia demonstrerade till och med sitt ointresse genom att krafsa runt en av skålarna. Jag antar att hon inte vill att några andra rovdjur ska känna att det bor en katt här.

Sen måste jag bara få säga min åsikt om TV-program. Enligt min åsikt finns det två sorters realityprogram på TV. En bra och en dålig. Den som jag tycker är bra är program av typen "Inlåst" som jag såg i kväll med Cornelia på armen. Här går det ut på att göra något bra. Hjälpa ungdomar att komma på rätt köl. Eller ett program som "Spårlöst", där man faktiskt hjälper personer att hitta sina föräldrar som de inte har haft kontakt med på en massa år. Sånt är bra och äkta, sånt gillar jag. Men den andra sorten. När det ska lekas och tävlas och allting bara är påhittat. Som när en känd person ska ha någon sorts plastkula på huvudet som man sedan häller olika sorters småkryp i ("Kändisdjungeln"). Vad är vitsen med det? På vilket sätt blir världen en bättre plats genom det programmet? Inte-över-huvud-taget. Aldrig. Det är bara en massa kändisar som vill boosta sina egon. Med tanke på att det faktiskt kostar en hel del att göra ett TV-program och att det når ut till så otroligt många människor så vore det bra om TV-skaparna satsade på TV som faktiskt får tittarna att känna att det går att hjälpa, det går att förändra saker till det bättre.

Hädanefter tänker jag följa mitt eget råd genom att ta bort Cornelias och Lisens ständiga tillgång till torrfoder. Ett bra tag framöver kommer tjejerna bara att få äta torrfoder och bara i skålar som finns utspridda i lägenheten. Jag har en fodertunna för uppfödare som jag har placerat i köket, och där finns för närvarande en salig blandning av olika sorters foder, men så kommer det inte att vara i fortsättningen, utan då kommer jag att koncentrera mig på ett foder som jag av olika anledningar föredrar, troligen av märket Royal Canin. Varje morgon ska sedan Lo och H få mäta upp kissarnas morgonmat och ställa ut flera skålar på olika ställen, och varje kväll ska jag servera kvällsmaten på samma sätt. Ska bli spännande. Och dessutom billigare! Jag har redan märkt att de är konfunderade över att deras vanliga matskålar är borta. 

Men så fort vi har kattungar här hemma så kommer jag att köra med fri tillgång till foder igen....

Bakgrundsinformation: En katt som lever i det vilda fångar och äter ungefär 10 möss om dagen, och för varje mus måste det till massor av fångstförsök. Därför kan vi försöka efterlikna detta när vi ger våra katter mat, så att de måste röra på sig mer och träna sina hjärnor. Aktiveringslekar av alla slag är därför att rekommendera.

Gör så här: Dela varje dag in halva dagsransonen av torrfoder i 5-10 olika skålar. Göm skålarna på olika ställen i bostaden. Sedan får kisse fullt upp med att "jaga" sin föda medan du är på jobbet! För varje dag kan du göra det lite svårare att hitta maten och efter några veckor kan du börja täcka över matskålarna också. Använd din fantasi! På kvällen ger du sedan den andra halvan av dagsransonen. Lycka till!

Apropå aktivering: På bilden ser ni Evora, som kom på att man kunde få ut godisbitar ur en aktiveringsboll. Också jättebra som aktivering! Det gäller bara att hitta en sort som din kisse verkligen gillar, annars tycker han eller hon inte att det är mödan värt.  Evora gillade bara en sorts kattgodis så länge hon bodde hos oss, jag tror den hette "Chicky bits" från Purina. Finns i små påsar på ICA bland annat.

Ytterligare aktiveringstips: Lär din katt att göra tricks, precis som en hund, och belöna med en godbit, till exempel skinka, när katten gjort rätt. Katter kan lära sig många fler saker än man tror, särskilt sibiriska katter.