Lucida, Lucida, det borde vara straffbart att vara så där söt! Du är som en bakelse som man bara vill äta upp! Fotot är taget av Deltas uppfödning utanför Umeå.

Guro undrar i en kommentar var man får tag på den roliga leksaken från "Cat it". Mitt svar är att jag köpte den på en djuraffär, och om du vill Guro så kan jag köpa den till dig och så kan Hilding ta med den till Norge när han hämtar Lucida. Jag betalade sammanlagt 769 kr och då fick jag ändå lite rabatt. Det som jag köpte bestod av 4 olika paket: två likadana "bollbanor" och två "klös- och känn-grejor" som man sätter i mitten. Bollbanorna är helt klart roligast för katterna, men klös- och känn-grejorna är rätt snygga. Man kan hälla kattmynta på dem också. Men jag tror egentligen att det går lika bra med bara banorna.

Har ju försökt ge Lisen och Cornelia en diet bestående av enbart torrfoder. Men det har inte funkat så bra. Lisen har kräkts en massa, trots att jag de senaste två dagarna bara har gett dem ett torrfoder för känsliga magar. Dessutom har de ätit väldigt lite. Så nu får vi återgå till en påse våtfoder om dagen igen.....

Kunde inte låta bli att köpa den här underbara (men dyra) kattleksaken i form av en kulbana från Cat it idag! Cornelia älskar den! Bra för innekatten också att få träna på att "jaga". Ett av "välfärdsproblemen" för innekatter idag är ju att de är understimulerade.

Det finns kattleksaker som katter gillar att leka med, men det finns även kattleksaker för människor. Eller vad sägs om:

"Crazy Cat Lady Action Figure"! Visst är den underbar! Jag har fler än en gång fått höra att jag börjar bli en så kallad "crazy cat lady" (vilket förstås inte är sant), men visst är det kul att kunna skoja om det? Jag gillar ju även att gå omkring i morgonrock. Lägg märke till kattungen i kattkvinnans ficka!

En annan skojig sak som jag också hittade på Amazon.com:

"Fun with your cat science kit". Här kan det lite äldre barnet göra ett personlighetstest för sin katt eller prova ett par glasögon som gör att de ser världen på samma sätt som katten. Kul!

Vivi skriver:

"Vad glad jag blir, hejja! Jag kommer skriva på och se till att så många som möjligt gör det! Bara ge mig en lista ;) Finns mycket djurbutiker i Halmstad som säker skulel ställa upp med listor i butiken!"

Mitt svar:

Det är jättebra med namninsamlingar, och jag är gärna med och skriver på sådana listor, men vad gäller min motion, så är jag mer inne på att så många spinnerietmedlemmar som möjligt ska vara med och skriva under motionen till Spinneriet, som sedan ska gå vidare till SVERAK. För jag tror att SVERAK, i kraft av sin pondus och sina många medlemmar, kan få många politiker att lyssna. Det kanske låter elitistiskt, men jag tror att det funkar så. SVERAK har makt att påverka, men i den här frågan så gör de inte det, och det är det jag vill att de ska göra.

Jag har troligen även tänkt börja skriva debattinlägg till tidningar, och om du och flera andra kattuppfödare skriver under, så kommer även den att få mer tyngd. Då fattar folk att det inte bara är en enskild "virrpanna" som tycker så och då kanske de mer förstår att det är viktigt. Hoppas det i alla fall.

 "Vi behöver en lag om märkning av katter!

Sedan ett par år tillbaka föder jag upp sibiriska katter under stamnamnet Miss Emmi’s. Genom mitt stora kattintresse har jag blivit medveten om hur bra katter som föds upp av seriösa uppfödare har det, och hur dåligt många andra katter fortfarande har det i Sverige. Här i Göteborg finns till exempel många förvildade kattkolonier med katter som ofta blir sjuka eller dör av svält. En viktig orsak till kattens låga status är att det helt enkelt finns så många katter som ingen vill ta hand om, och det i sin tur beror på att människor inte förstår att de behöver märka och kastrera sina kissar.

Jag känner mycket för alla hemlösa och plågade katter runtomkring i landet och har funderat på vad man skulle kunna göra åt problemet. Ibland har jag tänkt börja jobba på ett katthem, men det löser ju inte orsaken till problemet. Lösningen måste i stället ligga på det politiska planet, eftersom människors eget sunda förnuft uppenbarligen inte räcker till. Att införa en lag om att alla huskatter ska kastreras före 10 månaders ålder vore en möjlighet, men jag tror att många människor tycker att det skulle kännas fel med ”tvångskastreringar”. Bättre då att göra som i Norge, där staten finansierar kastreringar av katter. I stället har jag hittat ett annat förslag som faktiskt är billigt, lätt att genomföra och som skulle minska lidandet för oräkneliga katter.

Lösningen heter obligatorisk märkning och ID-registrering. Om vi får en lag på att alla svenska katter ska vara märkta och finnas med i ett ID-register som sköts av Jordbruksverket, så skulle kattägare tvingas ta ansvar för sina katter och upphittade katter skulle kunna spåras till sin ägare. Sedan lång tid tillbaka finns en sådan lag för hundar, och den fungerar mycket bra. Hundar har ju också mycket högre status än katter, vilket jag tror att vi till en del kan tacka lagen om märkning av hundar för. Tror ni inte att en uppfödare av huskatter, som ”bara vill ta en kull” skulle tänka både en och två gånger om hon visste att kattungarna måste märkas och ID-registreras före flytt? Och tror ni inte att familjen som ”bara vill ha en katt under sommaren” skulle dra öronen åt sig om de förstod att de skulle hamna i ett ägarregister?

Nu skulle jag förstås kunna lobba för märkning av katter på egen hand, men vitsen med att vara med i en förening ansluten till SVERAK är väl att vi är starka när vi tillsammans går ihop om en viktig fråga? Därför vill jag uppmana alla kattklubbsmedlemmar som känner att en lag om märkning och registrering av katter är rätt att skriva en motion genom sin klubb om att SVERAK ska arbeta för en sådan lag. Gå gärna ihop några stycken i klubben och skriv under motionen tillsammans. Det är lätt att skriva motioner! Att skriva insändare till tidningar är också jättebra, eftersom ”vanliga människor” behöver få upp ögonen för den här frågan.

Egentligen är det lite konstigt att en sådan lag inte redan finns, och att inte SVERAK arbetar för att införa en sådan lag, men så är inte fallet. Ett av SVERAKs och de flesta kattklubbars huvudsyften är ju att höja kattens status. Därför borde det inte finnas så många argument emot att jobba för en sådan lag, och man skulle kunna ta hjälp av andra djurorganisationer och se till att nå ut till allmänhet och politiker.

Vi som är med i kattklubbar och föder upp katter skulle verkligen tjäna på om kattens status höjdes till följd av obligatorisk märkning och ID-registrering. Om människor tvingades ta större ansvar för sina katter så skulle färre katter födas ”av misstag” och de katter som kom till världen skulle ha ett större värde, både i kronor och som levande varelser. Då skulle också intresset för att köpa raskatter av seriösa uppfödare öka."