Flera har hört av sin om Devin, men ännu har inte hans nya familj hittat hit. Men jag känner på mig att det är nära nu!

Lo och jag gillar en sorts godis som heter Vinterkatten (finns även som Salta katten och Nattkatten). Vi tycker att katten på påsen är så fin, men vi är lite oroliga för att vi sällan ser dem i affärerna nuförtiden.

Angelica har varit snäll och skickat bilder från utställningen i helgen! Bra för oss som inte var där!  (Fattar inte hur jag kunde vara bortrest när en av mina katter blev NOMINERAD....) Får försöka återskapa handlingen...    

Diesel verkar inte gilla den mjuka gosiga kudden jag skickade med till buren. Han försöker ta sig ut i stället...  

Angelica var smart och tog bort kudden och då passade buren bättre att sova i!

Diesel uppe hos domaren Rolf Voeringer. Han krafsar ner något otydbart. Ingen, inte ens Rolf Voeringer själv, har förresten hittills kunnat tyda kråkfötterna på bedömningssedeln!

Angelica visade upp sin älskling precis som man ska!

Diesel visas upp i panel, då alla domarna fick ta sig en titt på "guldklimpen".  

Rolf Voeringer verkar nöjd!

Diesel visar upp sina nyförvärvade priser!

   Lilla Lo ska börja spela bygelgitarr. Det är en gitarr som är lätt att börja spela på, för att det låter bra direkt, har vi läst i informationen från Kulturskolan. Själva gitarren fick man åka iväg och hämta på kulturhuset Kåken, och den betalar man sedan hyra för. Lilla Lo, som har varit negativ till alla andra aktiviteter som jag har föreslagit, gick med på att bygelgitarr kunde vara något för henne och jag blev så glad att det fanns något hon kunde tänka sig. (En annan flicka i hennes klass går på olika aktiviteter varje dag, och kan, enligt Lo, stå i spagat "tills snippan kommer ner i golvet".) Pappa H spelar ju gitarr också, så det blir ju bra. Jaha, när vi så kom hem med den nyinhyrda gitarren efter att ha mysfikat på kulturhuset, så säger Lilla Lo: "Hur många gånger måste jag gå på gitarrkursen innan jag får sluta?"  

På kvällen, när H och Lo skulle spela tillsammans, så hamrade Lo så hårt och länge på sin gitarr (troligen för att provocera) att jag fick stänga in mig i sovrummet....Stackars grannar....

I natt drömde jag att jag jobbade som lärare och att alla elever avskydde mig. Hur jag än gjorde så kunde jag inte få det att fungera. Glad att det bara var en dröm och att jag inte jobbar som lärare längre. Nu är jag "bara" mamma till Lilla Lo... 

Nu gör jag The Work" på mig själv: "Lilla Lo borde visa att hon tycker om mig genom att krama mig spontant, spela bygelgitarr och göra som jag säger åt henne."

-Är det sant att hon borde göra allt det där?

-Nej, för hon gör det inte.

-Hur reagerar jag när jag tror att hon borde göra allt det där och hon inte gör det?

-Jag blir beviken, ledsen och sur.

-Vem skulle jag vara om jag inte kunde tänka tanken "Lilla Lo borde visa att hon tycker om mig genom att krama mig spontant, spela bygelgitarr och göra som jag säger åt henne."

-Jag skulle vara en mer fridfull människa.

-Vänd på tanken!

- "Jag borde visa att jag tycker om mig genom att krama mig själv spontant, spela piano och göra som jag säger åt mig." Ja, det är sannare.

-Kan du hitta någon fler vändning?

-"Lilla Lo borde inte visa att hon tycker om mig genom att krama mig spontant, spela bygelgitarr och göra som jag säger åt henne." "Jag borde visa att jag tycker om Lilla Lo genom att inte krama henne spontant (eftersom jag vet att hon inte gillar det), låta henne göra som hon vill med bygelgitarren och (vara ett föredöme genom att) göra som jag säger åt mig själv."

Så ja. Det känns bättre.