Jag vet verkligen inte hur jag vill göra: ska jag behålla mina kastrater och ta ett uppehåll med uppfödningen ett 10-tal år, eller ska jag omplacera kastraterna allt eftersom och behålla deras avkommor, så att jag kan fortsätta med nya kullar? Jag vet faktiskt inte alls just nu. Svårt att förutsäga också vad jag kommer att känna om några år när Cornelia har fått sin sista kull. Jag hade tänkt att Lisen ska få 3 eller 4 kullar sammanlagt och Cornelia 2 eller tre, men det kan ju ändras.

Om jag väljer att behålla kastraterna så kommer jag inte att kunna behålla någon fler katt från min egen uppfödning även om någon skulle visa sig bli jättefin, då då blir det inte riktigt som jag, i mina drömmar, hade tänkt mig. Å andra sidan så kanske jag tröttnar på att ha uppfödning helt och hållet. Jag vet inte ännu. Den som lever får se.

 

vivi

18 juni 2009 13:28

Se det så här, är du en bra uppfödare, har du bra koll på vad du själv tycker är en bra katt att avla på, är du hjälpsam mot de som köper dina ungar, snäll & trevlig mot andra uppfödare, spär inte på elakt skvaller om andra uppfödare ??
Du verkar vara allt detta tycker jag och vi behöver fler sådana uppfödare i en branch där jag själv upplevt att folk hellre snackar skit än hjälper.
Om du ahr tur kanske du kan hitta ett fint hem till dina kastrater där de kan leva och må gott och du kan hälsa på.
Hoppas det reder ut sig för dig!
MVH
Vivi

http://www.missvivis.bloggagratis.se

 

Margita

18 juni 2009 18:37

Återigen kan jag ju bara instämma i vad vivi skriver. Det är ett dilemma dock, jag kan förstå det! Det där med att omplacera eller inte....man blir ju så fäst vid sina katter! MEn ärligt talat, jag tror katterna klarar det bättre än vad vi gör!!! :-D

http://measibir.blogspot.com

 

Liv

18 juni 2009 19:45

Instämmer helt och hållet! Vi behöver fler uppfödare som du, och om du behöver omplacera kastraterna kanske du kan behålla kontakten med dem framöver. För att på så sätt ha lite koll på hur de mår!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...