Har börjat översätta Pawpedskursen till engelska, och det är riktigt kul! Jag får ha mailkontakt med min idol Ulrika Olsson också, bara en sån sak ;-) (Ulrika Olsson brukar hålla föreläsningar om populationsgenetik, bland annat.)

Dessutom har jag en chans att få en praktikplats på Charlies husses jobb, vilket känns jättebra!  :-) Kanske kommer jag också att ha ett jobb att gå till så småningom och viktiga arbetsuppgifter att utföra, åtminstone på halvtid. (Men blir det inte så så är det helt okej det också. Jag trivs jättebra med att inte jobba också.) ;-)

Det här är min teori: när man gör det man älskar att göra så skapar man en positiv våg som sprider sig till alla delar av livet och då kan man också inspirera andra. Men om man bara tvingar sig själv att göra sånt som man tror att man "måste" men som egentligen känns fel, ja då kan man inte heller vara ett föredöme för andra.

Att jobba som lärare var fel för mig. Inte att lära ut saker, det kändes inte fel, men eleverna som inte var intresserade av att lära sig, rektorerna som bara tänkte på sitt eget bästa, själva systemet, inklusive betygssystemet som ju var navet kring vilket allt annat kretsade, hela skolmiljön och allt som fanns runtomkring, det var fel för mig.

Jag resonerade så här: om de här personerna nu inte vill vara i skolan, vad gör de då här? Tror de att de går i skolan för lärarnas eller sina föräldrars skull? Jag började mer och mer tvivla på vikten av teoretisk kunskap "för kunskapens egen skull" och jag hade svårt att relatera till alla dessa människor som gjorde sånt som de egentligen inte ville göra. Men sedan visade det sig att jag var precis som de: Jag gick också i skolan (som lärare), trots att jag inte ville vara där. De var en spegelbild av mig. Så nu gör jag nästan bara sånt som jag verkligen vill göra. Jag lär mig aldrig något för att man "borde kunna det". För närvarande är det mest kattsaker som intresserar mig och jag har noll koll på världshändelser, musik, sport, ekonomi och en hel massa andra saker. Det är bara en villfarelse att livet blir bättre om man har koll. Däremot försöker jag skapa bra relationer med andra levande varelser. För det är faktiskt viktigt.

Man måste vara väldigt robust om man ska orka vara lärare i längden, tror jag. Men det tog väldigt lång tid innan jag hittade ett alternativ till det yrket. Det krävdes att jag "tog slut" som lärare innan jag kunde få en ny chans. Så det som då kändes som ett stort misslyckande var i själva verket det bästa som kunde ha hänt mig. Som Byron Katie säger: "I have been spared."  :-D   Jag lägger också märke till att alla minnen jag har från mina år som lärare och mina mardrömslika erfarenheter från IT-gymnasiet, de är bara tankar i mitt huvud. Det är där IT-gymnasiet finns. Kanske existerar skolan inte ens i verkligheten längre.

 

Margita

15 maj 2009 19:53

Va härligt det låter! Tror på din teori!!:-)

http://mareli.bloggagratis.se

 

Nettan

15 maj 2009 20:48

Jag är glad för din skull Emelie för det är du värd! Det är bara att lycka till
din vän nettan

 

Sara N

15 maj 2009 21:23

Är det samma Ulrika Olsson som Viggo träffade på utställningen?
Hoppas du får din praktikplats!

http://www.norberg-gbg.com/viggo

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har Filip och Felicia flyttat och allt är som vanligt igen här hemma. Elton och Cornelia tycker nog det är rätt skönt att vara ensamma katter igen, men för mig känns det lite tomt och jag kan inte låta bli att tänka att jag kanske skulle vilja bli...

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...

Felicia och Filip får nu vara tillsammans med våra egna katter i lägenheten, vilken funkar riktigt bra. Felicia har gjort jättestora framsteg och man märker att hon mår mycket bättre än innan, för hon har börjat leka lite med Filip och de sover ofta ...

Idag har sötnosarna Freddi och Frei flyttat hem till A och W, och jag önskar den stort lycka till båda två! Det är alltid sorgligt när katter flyttar, men det känns tryggt att de kommer att få det bra i sitt nya hem. ...

Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...