Alla inlägg den 28 januari 2009
Nu verkar det som att jag vågar berätta nyheten att Evora är dräktig för andra gången! Hennes tuttar är rosa, vilket är ett tecken på dräktighet, och hon mår lika bra som förra gången hon var blivande mamma. Om allt går vägen så föds kattungarna den 18 mars. Jag avslutar därmed omröstningen om när C-kullen föds och kan berätta att 42 personer har röstat, och de flesta, 35,7%, valde alternativet mars-april.
Vem är då pappa till kullen, undrar ni kanske. Ja, ni ska bara veta vad jag har kämpat för att hitta en passande hane ur alla möjliga aspekter! Men till slut blev det gamla goda Yakov ändå. Mest för att risken för den fruktade hjärtsjukdomen HCM är liten med hans stamtavla, men också för att han var en av de få jag hade att välja på när allt kom till kritan. Sen gick det ju så bra förra gången vi parade honom och Evora!
För att det inte ska bli så att det blir massor av katter med samma stamtavla så har jag bestämt att den här kullen ska bli sällskapskatter, såvida det inte finns intresse hos någon uppfödare utanför Sverige och Norge.
Eftersom A-kullen hade samma föräldrar, så vet jag en del om hur de blivande katterna kommer att bli:
Vi har fått en film på Baltzar! Det tog jättelång tid innan vi förstod hur man skulle se filmen i Hs nya mobil, men till slut lyckades vi! Baltzars matte berättar att han är allas lilla gullegris, alla som kommer och hälsar på blir helt betagna. Han har fått mycket kokt färsk fisk, särskilt gädda, på sista tiden, eftersom hans husse gillar att fiska.
Grattis till Ingalill i Uddevalla som har fått fyra ljuvliga kattungar, två honor och två hanar. Superfina! Bilder finns här: http://www.ljubassibiriskkatt.se/
Vi fick ett mail från Beatas matte:
"Jag läste på din blogg om Billie och inser att Beata har syskon av samma kaliber som hon själv, en riktig busunge alltså :-). Dock älskar hon ALL mat, inklusive torrfoder så jag har svårt att veta hur mycket mat jag vågar ge dem... Fri tillgång fungerar inte i vårt hus längr eftersom katterna äter upp allt som bjuds.
Beata älskar att jaga, både ballonger, bollar, låtsasmöss och annat. Dessutom är hon otroligt nyfiken och hänger med överallt. Hittills har vi kunnat ha ytterdörren öppen korta stunder för att hämta posten eller packa i bilen medan hon hållt sig på insidan med en vädrande nos i luften. I morse tog hon dock beslutet att ta reda på vad som fanns utanför och rusade förbi oss i samma ögonblick som vi öppnade dörren.... Hon hade verkligen spelat oberörd innan men planen var glasklar och det fanns ingen tvekan när hon stack iväg. Väl ute blev hon dock lite förvirrad och jag kunde hämta in en förvånad kisse ett tiotal meter utanför huset. Det blir till att passa henne i framtiden, annars antar jag att utflykten kommer bli längre snart.
Bagheera har verkligen blivit en liten farbror sedan Beata kom. Han är mogen och omhändertagande. Trots att han blivit lite "tråkig" är det häftigt att se. De två katterna kommer verkligen överens och håller ihop. Faktum är att de aldrig bråkar. Det är mysigt att se dem..."
På sista tiden har mitt liv varit fullt av besvikelser. Först kursen i svenska, som mest bestod av grammatik (och som jag inte känner att jag vill läsa längre, vilket innebär att jag måste skicka in ett intyg till a-kassan på att jag har avbrutit studierna, för annars får jag inga pengar), sedan genetikboken, som visade sig vara en inavelsbok, och nu sist min arbetsförmedlare, som hotade med att stänga av mig från a-kassan, för att jag ville åka och hälsa på min mamma en vecka (!) Samhället har blivit så hårt de senaste åren, jag känner inte igen mig längre. Och jag trivs inte heller. Människor är antingen så rädda för att hamna utanför så att de trampar på andra eller så är de redan utanför, och då blir de trampade på.
Jag drömmer om ett samhälle där alla kan känna sig trygga och där alla får bidra efter förmåga. Där man hjälps åt och lever i gemenskap med andra i stället för i rädsla och ständig självhävdelse. Jag vet att en sådan värld är möjlig, men många människor dras bara med i karusellen i stället för att stanna upp och fråga sig vad som är viktigt. Den viktigaste frågan att ställa sig är förstås: "Har jag älskat väl?" "Har jag gjort livet lite drägligare för mina medmänniskor och för allt levande på jorden?" Om inte, så är det dags för förändring nu! I morgon kan det vara för sent.
Så här underbar var kullen vid 6,5 veckors ålder. Tänk att få lägga ansiktet mot dessa små dunbollar och nosa på deras varma päls! *drömmer mig bort*
Jag har ju länge varit en förespråkare för att man ska rensa i röran hemma. För mig har det varit befriande att lära mig slänga gamla saker som jag inte längre behöver. Men härom dagen såg jag ett sånt härligt program på TV med människor som verkligen hade det rörigt omkring sig. Han som hade gjort programmet menade att röra faktiskt kan vara mysigt och hälsosamt. Röra symboliserar mångfald och det visar att personen som bor där inte har behov av att kontrollera allt, utan kan acceptera att hemmet ser ut lite som en urskog, med gamla träd liggande på marken och löv utströdda överallt. Jag gillade den tanken och sedan dess har jag kunnat försonas med min egen röra, även om mitt ideal fortfarande ligger närmare det som beskrivs i boken "Rensa i röran med feng shui".
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
|||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|