Första bilden på kullen!

2,8 kilo väger Arvid! Vilken stor kille! Och äter gör han förstås fortfarande med god aptit!

Vet ni vad? I går kväll föddes Lisens kattungar! Alla verkar pigga och friska och snuttar tutte hela tiden! Lisen vill inte lämna dem en sekund. Hon var jätteduktig, Lisen, och jag var förstås nervös som vanligt! Men nu är jag bara så glad och jag kan inte se mig mätt på sötnosarna. I den här ordningen föddes de:

1. Baltzar Bazaar, hane, silver tigré med vitt. Tillgänglig för bokning.

2. Billie Bling, hona, silver tigré. Stannar i katteriet hos fodervärd.

3. Bonnie Bonanza, hona, brun tigré. Tillgänglig för bokning.

4. Beata Bebop, hona, brun tigré med vitt. Tillgänglig för bokning.

Precis som med den förra kullen så föddes silverkatterna först. Jag lägger in bilder snart så att ni får se på underverken!

Det blev alltså 3 honor och en hane, och det var bara 1 person av 16 som hade röstat på det i min omröstning....

Lisen verkar inte ha haft någon rolig graviditet. Illamående, sur och trött har hon varit och till på köpet har det kommit in en inkräktare (Sashi) i lägenheten. Lisen har inte boat in sig någonting alls vad jag har sett, men hon vill som sagt att jag ska vara i närheten, så hon vet nog vad som är på gång.

Mormor G skämtade om att Lisen var en sån där som hoppades att graviditeten skulle gå över fort så att hon kunde få ha sin bikini igen  ;-) Det känns lite taskigt att utsätta henne för det, men jag tror ändå att hon kommer att bli en bra mamma, för hon övade sig ju ofta på Evoras ungar.

Jag är lite orolig för om de vuxna katterna någonsin kommer att acceptera lilla Sashi. Vad händer om de fortsätter att vara ovänner?  8-/

Lisen följer med mig överallt nu, och om jag går in i den delen där Sashi "bor" så jamar Lisen så ynkligt att jag måste skynda mig tillbaka. När jag sitter vid datorn så ligger hon bredvid på skrivbordet. "Stand-by" kan man kalla det med ett utländskt ord.

Jag börjar bli lite rastlös faktiskt, mest för att jag inte riktigt vet vad jag ska bli när jag blir stor men också för att håller på och funderar på min uppfödning och hur jag ska gå vidare med den. Sen är det ju att Lisen kan få sina ungar när som helst.....

Jag och Lilla Lo satt nyss och beundrade de senaste fina bilderna på Arvid, som har blivit en stor katt. Titta ni också! http://maddehalv.zoomin.se/galleri.html

Vi fick också ett mail från Amandas matte, där vi fick veta att hon och familjen har det bra ihop! Hon är pigg och matfrisk och hon visar barnen när hon inte vill leka mer. På kvällarna ligger hon alldeles avslappnad i famnen och sover.

Vi saknar Arvid, Amanda och de andra kattungarna!

En intressant iakttagelse: När det gäller djuravel så tänker man på ett sätt, men när det gäller mänsklig "avel" så tänker man på ett helt annat sätt. Saker som är helt okej när det gäller djur skulle anses nazistiska och oetiska om man applicerade det på människor.

Några exempel: Vid avel med djur så är det självklart att man inte avlar på individer som har någon form av handikapp, ärftlig sjukdom eller missbildning. ("Du har glasögon. Din pappa fick hjärtinfarkt. Sorry, det blir inga barn för dig.")

Man ska inte heller avla på djur som av någon anledning har svårt att få avkomma. (Ingen IVF-behandling för katter.....)

Vid kattavel så väljer man helst snygga och attraktiva djur som vunnit många tävlingar. (Tänk om det bara var Miss Universum och hennes polare som kunde komma i fråga att få barn!)

Har de dålig psyke så avlar man inte på dem.... inte heller om de är "dåliga mammor" som inte fattar hur de ska ta hand om sina ungar. (Här skulle man få sålla hårt bland de mänskliga mammorna.)

Om katter har förlösts med kejsarsnitt mer än en gång så ska man kastrera dem. ("Du kan ju inte ens föda barn. Ställ dig i steriliseringskön.")

Med människor så är det individen själv som bestämmer om de vill ha barn, och hur många de vill ha. (I U-länder så kanske de inte har så mycket att välja på, eftersom de inte har tillgång till preventivmedel.) Med oss nutida västerlänningar ses det nästan som en rättighet att få barn, helst två; en pojke och en flicka, och kan man inte få det på naturlig väg så hjälper vi till på olika sätt. Katter som är förvildade kan få nästan hur många ungar som helst, precis som u-landskvinnorna.

Raskatter däremot, testas mot en massa sjukdomar innan parning och antalet kullar begränsas. Vem de ska para sig med är det matte eller husse som bestämmer. De får bara äta näringsriktig mat och de skyddas mot alla faror.....visst är det intressant?

Hej Airi och alla andra! Tack för kommentarerna! Och tack så mycket Airi för lilla söta Ennez! Hon är verkligen en spinntjej som du sa och så himla go! Jaså nionde tjejen var det som Ennez betydde. Då vet vi det allihop i fortsättningen.  :-) Vet du förresten någon lämplig avelshane i närheten av Göteborg så får du gärna tipsa mig. Oj nu blev texten kursiv helt plötsligt.  ;-)

Idag har jag firrat runt och förberett Lisens förlossning på olika sätt. Bland annat åkte jag till veterinären för att blodgruppsbestämma henne, trots att de flesta sibirier verkar ha blodgrupp A. Men nu VET jag att Lisen har blodgrupp A, så nu behöver jag inte vara orolig för det heller.

(Om mamma katt har blodgrupp B och pappa katt har blodgrupp A så kan alla kattungar dö. Man kan dock förhindra detta genom att inte låta ungarna dia de första 16 timmarna, men då måste man ju känna till kattmammans blodgrupp. Det var därför som jag fick panik och åkte till veterinären.)

När H kom hem så fick han bära upp en dörr till köket för att underlätta avspärrningen av lägenheten i en Sashi-del och en blivande-kattmamma-del. Fast dörren passade inte så då fick han bära upp en annan dörr i stället och den passade. Män kan vara väldigt bra att ha ibland!  ;-)

Sashi älskar att ligga i famnen och gosa. Då spinner hon högt.  :-) Nu har de stora katterna fått byta rum med Sashi för att de ska vänja sig vid varandras dofter. Jag tror att Lisen behöver vara ifred så här innan förlossningen, så de får fortsätta vara i olika rum. Ska se till att få upp en extra dörr också för Lisens skull. Jag tycker att Sashis pälskvalitet är lite bättre än de andra katternas, för den är strävare. Hon är både supergosig och försiktig på samma gång. Hon vill inte bli fångad, utan vill vara den som kommer fram när hon vill. När hon väl har lagt sig hos en så vill hon gosa hur mycket som helst!