Här händer det saker vill jag lova! Min kattungelängtan (som psykologerna skulle kalla en förtäckt längtan efter barn, men det tror jag inte på) har blivit så akut att jag först var nära att köpa en kattunge från ett grannland, men H satte stopp för det i sista sekunden. Gråt och tandagnisslan!

Senare, när jag börjat hämta mig lite, så såg jag att en av mina favorithanar snart skulle få en kull med en fin hona. Jag mailade och frågade om jag kunda få tinga en hona. Sedan hörde jag inget på en hel dag, så jag ringde, och då var båda honorna i kullen redan tingade!!!! Typiskt va?

Så nu har jag fattat ett radikalt beslut: jag åker hela vägen genom Sverige och parar med den här hanen innan han blir kastrerad så fort jag har HCM-testat och Evora löper igen! Ja, jag ÄR galen, jag vet! En av honkattungarna behåller jag förstås här hemma sedan.

Mitt akvarium har jag inte berättat om på länge. Jag har en annons ute, men ingen har hört av sig förrän idag, då en kvinna från Jönköping ringde och sa att hon ville köpa alla mina yngel (ca 50 stycken)! Hon ville få in lite nytt blod bland sina fiskar. MYCKET nytt blod kommer det att bli!

Sedan har jag kommit på att jag vill byta yrke. Så jag håller på att kolla upp olika KY-utbildningar nu, för att förhoppningsvis hitta något som passar mig bättre än att vara lärare på gymnasiet. Två av mina inspirationskällor:

1. En ganska ung, väldigt söt, tjej från Kiruna, som jag lärde känna på en bebisgrupp. Hon jobbade som någon sorts laboratorieassistens på ett sjukhus. (Kommer inte ihåg titeln.) Trivdes inte så bra, varken med jobbet eller lönen. Nu pendlar hon till och från gruvan i Kiruna och tjänar mycket bättre än tidigare!

2. En före detta lärarkollega på en skola. Hon jobbade länge som busschaufför och trivdes med det. Men hennes man började studera på universitetet och tyckte att det skulle hon också göra för att det var "fint". Så hon gick teknisk fysik på Chalmers (som anses vara en av Chalmers mest teoretiskt avancerade utbildningar). När hon var färdig kändes det inte rätt att jobba på ett företag, så hon utbildade sig till lärare. När jag träffade henne så jobbade hon halvtid som lärare och resten av sin tid ägnade hon åt sin passion: att vara konstnär. Jag såg en av hennes målningar av en häst, den var otroligt vacker med ljuset som föll över manen.

Nu trivdes hon inte som lärare, så hon funderade på att börja jobba som busschaufför igen.