Direktlänk till inlägg 24 augusti 2008
Ett vemod kom över mig, och jag insåg, för hundrade gången, att min passion för katter, liksom mycket annat jag och alla andra gör i livet, handlar om att fly ifrån obehagliga känslor, i mitt fall sorg.
Det finns många saker att skylla på: att kattungarna snart flyttar, att jag inte vet om Lisen är dräktig, att jag snart ska börja ett nytt jobb som jag inte vet något om (igen), att jag snart fyller 40 osv osv. Men den här sorgen är universell, existensiell. Katter kan lindra den tillfälligt, men inte utplåna den. Jag läste om "Sadness meditation", att bara tillåta sig att vara ledsen. Provade, och det känns bra men ovant. Men jag tror att det är bästa vägen att gå: bara tillåta sig själv att känna det man känner. Omfamna det, omsluta det som finns därinne just nu.
Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är det stora antalet hemlösa katter som fryser och svälter, en situation som är helt ovärdig ett civiliserat samhälle. Vi har alltså för många katter och för få människor som vill ta hand om democh ge d...
Nu har vi varit hos veterinären och det har visat sig under operationen att stackars Felicia har en inflammation i tarmen, så hon måste äta dietfoder. Vi vet ännu inte hur stor chansen är att hon blir helt återställd. Först misstänkte veterinären sju...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 |
5 | 6 | 7 |
8 |
9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|