Det är egentligen konstigt hur många krav jag har inom mig på hur jag ska vara och se ut och vad jag ska göra. Till exempel har jag trott att man inte ska vara velig och vilja ändra sig (vilket jag alldeles nyss har gjort). Jag visste inte när jag åkte till uppfödaren om jag skulle ändra katt eller inte, sedan blev det så att jag gjorde det ändå!

Jag har också trott att jag måste verka som att jag har kontroll, ordning och ett praktiskt sinnelag. Men sån är jag ju inte! Jag är glömsk och förvirrad och snurrig och tappar bort saker och glömmer tider och gud vet allt! Jag har också gått omkring och trott på lögnen att jag måste vara smal, propert klädd och ha en välstädad lägenhet. Men det stämmer inte! Jag är överviktig, klär mig bara i bekväma mjuka kläder och städar väldigt sällan!

Igår, när jag kom hem smått chockad över att jag plötsligt bytt katt så började jag fråga mig varför jag gjorde det här med katterna egentligen. Jag tror att det är mitt lilla njutningsprojekt. Det är ett område i livet som jag tillåter mig själv att syssla med bara för att jag upplever det som en sån barnslig njutning! Inte särskilt nyttigt, inte särskilt lönsamt, inte särskilt intellektuellt. Bara min barnsliga förtjusning över att få gosa med små kattungar!!! Och lära mig mer om kattgenetik och skapa hemsida och planera parningar och maila med min spanska uppfödare Onofre, som tålmodigt svarar på mina frågor; ömsom verkar han förtjust och ömsom förskräckt.

På senare tid har jag blivit alltmer intresserad av vad som utgör verklig livskvalitet för mig. Vad är viktigt för mig? En sak som jag gillar är http://arstiderna.com/  Jag gillar årstiderna därför att det är ett sätt för mig att äta mer av den sortens mat jag vill äta: ekologisk frukt och ekologiska grönsaker. Jag älskar att det stod tre stycken härliga lådor utanför dörren i morse. Skönt att slippa släpa hem en massa plastkassar, skönt att slippa välja, skönt att veta att maten är giftfri. Det är livskvalitet för mig!

En bild till på Lidiya ska jag försöka rota fram!

Efter all osäkerhet om huruvida Alisia var rätt katt för mig så besökte jag uppfödaren igen igår. -Och bytte katt! Anledningen var att Lidiya, min nya katt är en sån liten gosegris! Hon gillar att ligga på rygg och bli kliad på magen! Och hon är väldigt nyfiken på allt nytt! Så jag tänkte att ett sådant temperament är bra om man ska bli utställnings- och avelskatt! Men jag hade värsta ångesten över om jag fattade rätt beslut. Det som gjorde att jag bestämde mig var att jag följde min känsla och känslan sa Lidiya. Så det var bara att acceptera. Jag hade ju egentligen bestämt mig för att jag skulle ha katter utan vita fläckar, men nu blev det en katt MED vita fläckar. Tänk så det kan gå! Så här ser lilla charmtrollet Lidiya ut! Pappas flicka tror jag bestämt!